Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala studenters vårfest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrkans hammare, jättedödaren Mjolner i sin hand och
var omgjordad med kraftens bälte Megjingard. Kom så
behagets och skönhetens gudinna Freja, "den himmelska", i
en vagn bespänd med tvenne kattor, i rosenröd klädning,
blommor i håret och en skär slöja fästad med ett diadem
och med smycket Brising om halsen. Och vacker var hon
som — en gudinna. Bakom henne stod hennes broder
Frej, solens och Vextlifvets gudomlighet med gyllene
strålar kring den himmelsblå hjelmen, ljusgult fladdrande hår
och väpnad med ax och skära. Derefter Balder och Nanna,
ej skilda i lifvet och äfven i döden förenta. Till deras lof
slog Brage på gullharpan en sång om kärlek som trotsar
alla öden och vid hans sida gick, som den eviga
ungdomens personification, gudinnan Iduna bärande i en ask de
ödesdigra äpplena. Hon var täck, Iduna, men all hennes
skönhet tycktes gå förlorad för Vidar, den tyste guden,
som sluten blickade ned på sin gröna mantel och sin väldiga
stridsyxa. Kanske han anar den ofärd, som Loke skulle
anstifta, han den svarta lögnens gud, der han går bredvid
den blinda passionen, den lättledda Höder. Men gode
gudar! Hvad är det för en komisk figur, till hälften svin
till hälften menniska, som der framskrider. Det är galten
Sehrimner som utgjorde idealet för en slagtgris, alldenstund
han hvarje afton uppåts och söps på och ändå steg frisk
och färdig upp hvar morgon, ungefär som vissa rätter
nuförtiden på källarne, som tyckas vara lika eviga, som
berörde galt. Sehrimner syntes för tillfället vara vid det
förträffligaste lynne, han sprang och dansade, skubbade sig
här och der mot träden, ja! man påstår till och med, att
han på aftonen sagt ganska lustiga faraler. Forntidens
djur voro i allmänhet klokare än nutidens menniskor.
Bredvid honom gick Geten Heidrun, som icke sade annat än
"bäh." Efter dessa "personager" kom "sonen af nio mör"
Bifrosts väktare, Heimdall i de svenska färgerna, med det
gjallarhorn, öfver fem fot långt, hvari han esomoftast
blåste för att hålla de efterföljande vidundren på afstånd från
gudarnes boning. De voro fasliga att skåda dessa vidunder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
