Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta tidernas fiskare och jägare, med deras
bundenhet vid strand, och den senare stenålderns
jordbrukare. De förra kunna vi lämna åsido; vi reflektera
åtminstone tillsvidare ej på att tillskriva dem några
ännu bevarade ortnamn. Men någon tvär övergång
till jordbrukskulturen synes ej ha skett (s. 31).
Denna var emellertid, ju mer utpräglad den blev,
ju mera knuten till den odlingsbara slätten. Med
avseende på den äldsta tiden må besinnas, att den
bästa lerjorden kunde vara för styv för primitiva
redskap. T. ex. lövängar kunde locka mera. Fanns
lämplig mark nära kusten, satte man sig fast där;
kanske dock ej på själva låglandet, ty man visar
sig tidigt ha haft sinne för torrt och högt läge för
bostaden. Låg den öppna jorden längre in i
landet, fanns ofta ett vattendrag som ledde dit in;
man följde detta, och man fann kanske redan vid
dess stränder en eller annan plats som lockade till
att bli kvar. Där i ett landskap slätt, äng, skog
och berg omväxla, och särskilt där de i tur och
ordning avlösa varandra, kan man ej tveka om att
den fasta bebyggelsen på skogs- och bergområdena
är yngre. Först då den bättre jorden var väl
besatt, togs den mer svårbearbetade i bruk. Skogen
röjdes undan eller brändes av, och om villkoren för
dessa senare bebyggelser tala direkt gårdnamn på
-hult, -skog, -rum, -ryd, -svedja(n) m. fi. (jfr s.
123). Ej sällan äro sådana namn de enda nu
bevarade så att säga yttre vittnesbörden om de
tidigare naturförhållandena. Men
geologen-topogra-fen har ju andra medel att rekonstruera dessa. —
Vi äro här framme vid tröskeln till en mer
genomförd relativ
bebyggelsenamns-kronologi. En sådan är redan nu i vissa
grunddrag uppnåelig. I vår på de naturliga
förhållandena grundade uppfattning om tidsföljden,
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
