Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - B. Bebyggelsenamn - 2. Bebyggelsenamn i egentligare mening - a. Sekundära bebyggelsenamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har stått och står alltjämt strid om vad detta lösa
betyder. Blott i några uppenbart senare och
åtminstone delvis skämtsamma efterbildningar anger
ordet brist på det som förleden utsäger:
Brödlösa, Mjöllösa o. d. (jfr skaldepseudonymen
Jeremias i Tröstlösa). Eljest har man, under
växlande försök att finna etymologisk anknytning i
besläktade språk, översatt lösa med ’sänk äng,
gräsmark invid vatten’, ’äng’, ’öppen och obevuxen
terräng o. dyl.’, ’dalsänka, däld’, varvid man dock
haft ögonen öppna för att den förmodade
grundbetydelsen ej behöver passa på alla enskilda
lösanamn; ty en betydelseförskjutning kan ha ägt rum
under tidernas lopp. Sannolikast synes det på
forskningens nuvarande stadium, att något slags
ängsmark redan från början åsyftats. — Förleden
är i det ojämförliga flertalet av de lösa-namn som
med någon säkerhet kunnat bedömas, icke
personnamn, utan ett "naturbetecknande" ord o. d.; så är
fallet med Skoglösa, Alvlösa, Hörlösa (hör ’lin’).
Personnamn ingår dock i ett mindretal, såsom i
Gärdslösa i Östergötland (däremot icke i Gärdslösa
pä Öland), som år 1306 skrives Jærunzløsa och
innehåller mansnamnet Jærund(er) — samma namn
som i dikten Ynglingatal förekommer i den isl.
formen Jprundr som namn på en uppsvensk konung
— samt i det uppländska Gumlösa (Gudmundalösa
1345) —• däremot icke i det skånska Gumlösa, vars
förled skrives Gum- redan på 1100-talet, och som
säkert hör till huvudgruppen; någon tolkning av
förleden Gum- har dock ännu ej givits.
Namnen på -lösa förekomma i stort antal på de
danska öarna, särskilt på Själland, och i Skåne, och
det synes mig tydligt att deras härd är att söka
här, och att således typens förekomst i nordligare
delar av Skandinavien beror på en spridning av nå-
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
