Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - A. Naturnamn - 1. Hav, fjärdar (fjordar), sjöar, tjärnar, vikar, sund - 2. Vattendrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen, den g. 71 påpekade möjligheten av olika
ursprung för likalydande namn; det senare namnet
skrives Boghasund 1375, det innehåller troligen
ordet båge — betydelsen är väl då ’det bågformiga,
krökta sundet’ — och har i äkta dialekt säkerligen
uttalats med "öppet" å-ljud. — Stadsnamnet
Askersund är naturligtvis från början ett sundnamn.
Den äldsta kända skrivningen är Eskæsund 1332;
förra leden är här det i våra dialekter kvarlevande
aske ’askträdsbestånd, askdunge, askträd’. Detta
ord var så nära förbundet med stamordet ask, att
stammarna ask- och äsk- ofta växla i ortnamn utan
skiftning i betydelsen. — Icke sällan utgör ett
djurnamn förled i sundnamn (liksom i namn på
vadställen) : uppsv. Ulvsunda och västsv. Ulvesund
’sundet där vargar brukat simma eller en gång
summit över’; jfr även Svanesund vid Orust, där
svanar alltjämt hålla till om vintern.
2. Vattendrag.
Det är floder, åar och bäckar som
här åsyftas. Eftersom vårt land vimlar av
vattendrag, kan man vänta sig en oerhörd rikedom på
hithörande namn. Men om vi med
vattendragsnamn mena sådana namn, som icke utgöra blott
utbildningar på ett annat ortnamn — såsom fallet
är t. ex. i Ronneby-ån —, så gäller här ännu mera
än vid sjönamnen, att sådana ursprungliga, direkt
karakteriserande namn i vår tid äro tunnsådda.
Men vi ha säkra bevis för att de i gamla tider
funnits i stort antal. I Norge äro de ännu rätt talrika.
Hos oss är det egentligen de stora vattendragen,
älvarna och floderna, som fått behålla sina gamla
namn. Detta är begripligt: deras namn
nyttjades icke blott i en sluten bygd, utan över stora om-
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
