- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
33

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 3. Ortnamnen och etnografin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

digast under (senare delen av) sista årtusendet f.
Kr. Med utgångspunkt i detta sista förhållande,
ha på senare tid åtskilliga, i synnerhet utländska
vetenskapsmän, som menat sig svårligen kunna
förstå de konstitutiva germanska språkdragen utan
antagande av beröring med ett främmande urspråk,
velat förlägga indoeuropéernas invandring till det
sedan germanska området till övergången mellan
brons- och järnålder, eller tidigaste järnåldern.
De ha emellertid därvid icke satt sig tillräckligt
in i den nordiska arkeologin. Men inte heller
något av de rent språkliga argumenten synes vara
fullt bevisande. Det synes mig nog kunna vara
skäl att konfrontera tidpunkten för de äldsta
germanska språkdragens framträdande med den
klimatförsämring som avhandlas nedan s. 135 ff. Men
jag tror inte att resultatet därav bleve, att vi
vågade hävda, att indoeuropeiskt språk först från
och med järnåldern talats i vår-t land. Tills vidare
ha vi ej fullgiltiga skäl att tro annat, än att
germanskan framgått ur indoeuropeiskan genom en
intern och i huvudsak ostörd utveckling.

Vi må ju ock besinna, att vi annars inte heller
skulle ha lov att antaga indoeuropeiska ortnamn
i Sverige före järnåldern. Den vanskliga frågan
om ortnamnens ålder skall sedan upptagas till
prövning (s. 133 ff.). Det skall därvid framgå, att
man inte har skäl att bestrida, att vissa ännu
bevarade ortnamn kunna ha tillkommit i en långt
avlägsen förhistorisk tid. Därför är det av
betydelse, att man icke bland de svenska
ortnamn, som kunna tänkas vara de
äldsta, har funnit något säkert spår
av annat än det indoeuropeiska
språk, varur vårt eget framgått.
Absolut avgörande för den här debatterade frågan

3—30923. Våra ortnamn.

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free