- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
522

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å - åda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åda

år

åda ejderhöna: sv. dial. åd; egentl,
samma ord som det från lågty. lånade
ejder: jfr guding
åder, ådra: fsv. adher, apr a, no. åder;
gemens, germ. ord (ty. A der), trol. med
ursprungl. bet. ’inälvor*
åderlåta: av lågty. åderlåten (jfr ty. zur
Ader lassen) med samma bet.,
sammansättn. av åder och låta i bet. ’lämna’;
jfr fsv. blodhlata med samma bet.
åhåga håg, lust; oro, omsorg: fsv. ahughi
(dat. ack. ahugka) aktgivande, omtanke,
iver, isl. ahugi; bildn. till verbet hyggia
(a) tänka (på), besläktat med håg.
Härtill uttrycket ligga på åga (aga)
sova oroligt av fruktan att icke vakna
i rätt tid

åka: fsv. isl. no. aha; nord. ord med
grundbet. ’köra, driva’ och med
motsvarighet i andra indoeurop. språk, bl.
a. lat. ag’ere driva (se agera); jfr
åker, åska, ackja
åkdon: se don

åker: fsv. åker, isl. akr, no. åker; gemens,
germ. ord (ty. Acker, eng. acre) med
motsvarighet i andra indoeurop. språk,
bl. a. lat. ag’er åker; mark; bygd (se
agrikultur), grek. agros’ åker (se
agronom); bildn. till ett samindoeurop.
verb med bet. ’driva’ (boskapen), som
föreligger bl. a. i lat. ag’ere och sv. åka
åklagare: fsv. åklaghare med samma bet.;
till fsv. klagha a klaga över, anklaga,
klandra; jfr anklaga
åkomma: fsv. akoma f.; bildn. till fsv.
koma a komma på, sålunda egentl, ’det
som kommer på, träffar ngn’

1. ål (en fisk): fsv. al, isl. all, no. od;
gemens, germ. ord (ty. Aal, eng. eel) av
okänt ursprung

2. ål grodd på potatis och säd: isl. all,
oll, no. ål; nord. ord med släktingar i
sanskrit

3. ål (boktryckarterm, ett slags syl):
efter likbet. ty. Ahle, egentl, ’syl’

ålandsrot (en växt, Inula helenium):
förra sammansättningsleden, med
bi-formen alant i äldre sv., över tyskan av
folkl. lat. helna o. dyl., möjl. en korsning
av lat. in’vla ålandsrot med likbet.
grek. helen’ion; jfr alant
åld- gammal (i åldfru m. fi.): av lågty.

olt (gen. oides; ty. alt) gammal (se
ålderman, äldre)
ålder: fsv. no. ålder, isl. aldr; gemens,
germ. ord (ty. Alter), bildat till verbet
isl. ala föda; jfr aldxig, alster, äldre,
älska. Härtill ålderdom; åldrig; åldring;
åldras

ålderman gilles- el. byföreståndare: fsv.
alderman; av lågty. olderman, egentl,
’äldre man’, till older äldre (se åld-,
äldre)

åligga: egentl, ’ligga på’; jfr anligga
ålkusa (en fisk, tånglake): egentl,
’ål-hona’, sammansättn. av 1 ål och sv.
dial. kusa kvinnligt könsorgan
ålla, ållon: se olla, ollon
ålägga: egentl, ’lägga på’; jfr anlägga
å’m (ett rymdmått, 60 kannor): fsv. am
fat, tunna; av lågty. dm med samma bet.
(ty. Ahm, Ohm mått för flytande varor,
jfr åmning); av lat. a’ma vinfat, ytterst
av grek. am’e vattenämbar
åma sig vara tillgjord; bete sig tafatt:
mellansv. dialektord av okänt ursprung
åminnelse: fsv. aminnilse, till aminnas
(minnas a) påminna sig
åmning (siffror på fartygsstäv
utmärkande djupet från kölens underkant):
av ty. Ahming med samma bet.; till
ahmen (ohmen) mäta ett kärls volym,
se åm

ånga (subst.): fsv. ånge (dat. ack. anga),
isl. angi, no. ånge; nord. ord med oklar
härledning
ångbåt: översättn. av ty. Dampfboot med
samma bet. (jfr da. dampskib)
ånger: fsv. no. änger, isl. angr sorg,
bekymmer, skada; nord. ord, till ett adj.
med bet. ’trång’, som återfinnes bl. a.
i sv. dial. ång och ty. eng trång; jfr
ångest, ängslas. Härtill ångra
ångerköpt: egentl, ’ångrande ett köp’;
jfr äldre sv. ångerköp köp som man
ångrar, fsv. angerbytter som ångrar ett
byte

ångest: fsv. angist; av lågty. ångest (ty.
Ångst) med samma bet.; besläktat med
ånger, ängslas; grundbet. sålunda
’trånghet i halsen, svårighet att andas’
ånyo på nytt: fsv. a nyio, dvs. prep. a

med dat. sg. n. av adj. nyr ny
år: fsv. ar, isl. dr, no. år; gemens, germ.

522

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free