Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vete
vide
visse) se till, erfara, veta; vetta, isl. no.
vita (pres. veit); gemens, germ. ord (ty.
1vissen), med presens utgående från
perfektformen av ett indoeurop. verb med
bet. ’se; få veta’; pres. fsv. iak vet alltså
ursprungl. ’jag har sett’; grek. ide’in se,
perf. o’ida (jfr idé, idol, idyll), lat.
vide’re se, perf. vi’di (se vision,
revidera); jfr vetta, vett, vette,
vitter, vis, viss, 2 visa, vite, vittja
vete: fsv. hvete, isl. hveiti, no. kveite;
gemens, germ. ord (ty. Weizen, eng.
wheat), besläktat med vit
vetenskap: av lågty. wäenschop
kännedom, kunskap (ty. Wissenschaft), till
weten veta, se veta
vetera’n gammal beprövad krigare el.
tjänsteman: över ty. och fra. av lat.
vetera’nus gammal och erfaren; till vet’us
(gen. vet’eris) gammal
veterinäY djurläkare: över ty. och fra.
av lat. veterina’rius boskapsläkare
veteri i g bekant, känd: fsv. viterliker;
bildn. till vitter i den äldre bet.
’som vet’. Härtill veterligen så vitt man
vet
ve’tO förbud, nej: av lat. vet’o jag förbjuder
vett förnuft, förstånd; insikt (med v.
och vilja; folkvett o. dyl.): fsv. isl. no.
vit; nord. ord, bildat till veta; jfr
ovett, vanvett, avvita. Härtill
vettig
vetta: fsv. isl. vita; egentl, samma ord
som veta, med urspr. bet. ’se åt’
vette (vätte) sjömärke; lockfågel: isl. viti
vårdkas, tecken, no. vite; till veta i
bet. ’visa’
vettvilling: fsv. vüvülinger; bildn. till
vettvül (jfr dag-, vägvül o. dyl.), av fsv.
vit {se vett) och vilder vill (se vill)
vev: no. veiv; besläktat med veva
veva: isl. veifa, no. veiva svänga; svinga;
gemens, germ. ord, besläktat med sv.
dial. viva vifta, slänga; jfr vev, vifta.
Härtill veva (i uttr. i samma v., i en
enda v., o. dyl.)
vevla förse en vant med tvärlinor: no.
vevla veckla omkring; besläktat med
väva
whisky: se visky
whist: se vist
1. vi (pers. pron.): fsv. vir, isl. vér;
gemens. germ. ord (ty. wir, eng. we) med
släktingar i sanskrit; jfr vår, oss
2. vi varför: fsv. hvi, isl. hvi, no. kvi;
egentl, dativ av 5 vad; jfr vilken
Vi’a genom, över, med passerande av:
av lat. vi’a på vägen över,
böjningsform av vi’a väg; jfr viadukt,trivial,
konvoj
viaduk’t bro, övergång: modern bildn.
av lat. vi’a väg och duc’tus ledning; jfr
via, akvedukt
via’l (en ärtväxt, Lathyrus): sv. dial.
vi’al, viar, viare; trol. ombildat av fsv.
vipir, alltså egentl, ’bindsleväxt’; se
vide
vibrera: över ty. av lat. vibra’re svänga;
svinga. Härtill vibration svängning;
vågrörelse; vibra’tor; vibrafon [-få’n]
(slaginstrument i jazzmusik), jfr mikro-,
telefon
vibrion [-å’n] (ett slags bakterie):
modern bildn. till lat. vibra’re dallra,
svänga, se vibrera
Vi’ce (i uttryck som vice konsul): egentl,
en böjningsform vic’e växlande med av
lat. vic’is växling; jfr vikarie, vecka
vichyvatten [visj’i-]: efter fra.
badorten Vichy
vicka: sv. dialektord med bet. ’svikta,
vika på sned; springa vaggande’, jfr
vickug, vicklig ostadig, rankig; trol.
sammanhörande med vika och veck,
med bet. ’vika smått, fram och tillbaka’
vicker (en ärtväxt, Vicia): över tyskan
av lat. vic’ia med samma bet.
1. vid (prep.): fsv. vip (med biformen
viper, se ved er-), isl. vid, no. ved;
gemens. germ. ord (ty. wider mot, wieder
åter; eng. with), med besläktade former
1 sanskrit och trol. sammanhörande med
2 vid; jfr bredvid
2. vid (adj.): fsv. viper, isl. viör, no.
vid; gemens, germ. ord (ty. weit, eng.
wide), trol. besläktat med 1 vid.
Härtill adv. vida, även ingående i prep.
såvida, egentl, ’så långt’; jfr {för) så
vitt, så framt
vidd: fsv vidd, isl. vidd; bildn. till 2
vid (jfr bredd till bred o. a.)
vide: isl. vldir, no. vider; gemens, germ.
ord (ty. Weide, eng. withy) med släk-
506
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
