Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slända ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. slända
smalts
slecht härkomst, släkt, familj (jfr ty.
Geschlecht); bildn. till 3 slå. Härtill
släkte; släkting
1. slända (spånadsredskap): fsv. slænda
(kort käpp försedd med krok i övre
ändan och en trissa på mitten); bildn.
till äldre sv. (och sv. dial.) sland (slånd)
trissa el. rund skiva; trol. ombildn. av
sv. dial. snald (snåld) med samma bet.
och snälla slända, isl. snælda med
samma bet., da. snælde trådrulle; till en
indoeurop. rot med bet. ’sno, vrida;
spinna’
2. slända (insekter: trollslända m. fi.):
överförd användning av 1 slända, på
grund av kroppens likhet med det gamla
spinnredskapet
slänga: fsv. slængia, isl. sløngva, slyngja,
no. slengja, sløngja; gemens, germ.
ord, avlett av (det urspr, starka) verbet
1 slunga. Härtill släng (en s. av
sleven, en s. av influensa o. dyl.);
slängig ryckig, alltför ledig; eg. ’som
slänger hit och dit’; slängd kunnig,
skicklig, knepig, eg. ’som kan slänga
sig, göra undanflykter’
slänt (slänta): till sv. dial. slant (slänt)
hal, sluttande; till slinta halka, glida
släntra gå sysslolös: no. slentra, da.
slentre gå vårdslöst; av lågty. slentern
med samma bet., besläktat med sv.
dial. slant dagdrivare (varav slänta
slå dank) och med slinta
släp (på en klänning): av lågty. slepe
med samma bet., besläktat med släpa
släpa: fsv. no. slæpa, da. slæbe; av lågty.
slëpen med samma bet. (ty. schleifen),
besläktat med slipa
släppa: fsv. slceppa, isl. no. sleppa, med
grundbet. ’komma ngt att slippa’; bildn.
till det starka verbet slippa. Härtill
släppa spricka i berg; släpphänt som
lätt släpper; slapp, efterlåten
Slät: fsv. slætter, isl. slätr, no. slett;
gemens, germ. ord (ty. schlecht dålig,
schlicht enkel; jfr slik t a) med
grundbet. ’glatt’; jfr slätt, slätvar
1. slätt (subst.) slät mark: fsv. slæt, no.
slett; da. slett e, isl. släta; substantivering
av adj. slät
2. slätt (endast i uttrycket rätt och s.):
sidoform av adj. slät (neutr. slätt)
3. Slätt illa, dåligt (i uttrycket stå sig s.):
da. sid; av lågty. slecht (ty. schlecht)
med samma bet.
slätvar: sv. dial. slätvarv; sammansatt
av slät och -varv, äldre hvarf i bet.
’ring, rundel’; jfr pigg v ar
Slö: fsv. slior, slid, isl. sljör (slår), no.
si jo; gemens, germ. ord (eng. slow
långsam), trol. med bet. ’matt, svag’ (jfr
slösäd)
slödder: möjl. lån från lågty.; jfr holl.
slödder slarvig person
slöfock: se 2 -fock
Slöja: trol. lån från lågty.; jfr holl. slöje
släp
Slöjd: fsv. sløghp konstskicklighet, isl.
sløgö slughet, no. sløgd behändighet;
slughet; bildn. till fsv. sløgher, sv. dial.
sløg yrkesskicklig; trol. till 3 slå
1. slör röd, köttig hudlapp under hakan
på höns el. kalkon: av dunkelt
ursprung
2. slör vind snett akterifrån: trol. lån
från lågty. el. holl.; jfr holl. sleuren
släpa
slösa: no. sløysa slösa, da. sløse slå
dank, slarva; trol. av lågty. slösen slå
dank
srnack (ett slags fiskefartyg): av lågty.
smacke med samma bet.
smacka: no. smakka; lågty. smakken,
eng. smack smacka; smälla;
ljudhärmande, liksom smäeka. Härtill smack
(inte ett s.)
smak: fsv. smaker, no. smak; av lågty.
smak med samma bet. (jfr ty.
Ge-schmack); till en i germ. språk rikt
utvecklad ordgrupp, trol. ytterst
ljudhärmande. Härtll smaka; smaklig
smal: fsv. no. smal med samma bet.;
trol. lån från lågty. smal, i varje fall ett
germ. ord med bet. ’smal’ (jfr ty.
schmal smal, eng. small liten); med
grundbet. ’liten’, jfr isl. smali, sv. och
no. dial. smale småboskap
smalt (ett slags blått glas): över ty. av
ital. smaVto med summa bet.; av germ.
ursprung, besläktat med emalj och
smälta
smalts (av smaltglas beredd färg): av
äldre ty. Schmalz smalt, den högtyska
414
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
