Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sandwich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sandwich
sarkasm
sandwich [san’d-vittj] liten smörgås med
pålägg: av eng. sandwich med samma
bet.; urspr, ’dubbelsmörgås’; efter en
eng. lörd John Montagu, Earl of
Sandwich (d. 1792)
sanera göra sund, rengöra; röja upp:
ny-bildn. (o. 1900) efter lat. sana’re göra
frisk, till adj. sa’nus frisk; jfr sanitet,
sanatorium
sanforisera göra tyg krympfritt: från
amerik, eng., efter uppfinnaren Sanford
Cluett
sangvi’nisk lättlynt; sorglös: bildn. till
lat. sanguin’eus hörande till blodet;
sangvinikerns temperament berodde
enligt gammal uppfattning på att
blodet hos honom hade övervikten (jfr
flegmatisk, kolerisk,
melankolisk). Härtill sangvi’niker person med
sangviniskt temperament
sanite’t hälsovård (i sanitetsväsen o. dyl.):
ytterst av lat. sa’nitas sundhet, hälsa;
av sa’nus frisk (jfr sanatorium).
Härtill sanitå’r sundhets-: av likabet. fra.
sanitaire
1. sänk (adj.): speciellt sv. adj.; till
sjunka
2. sänk (i uttrycket i sank): av lågty.
in sänk i sjunkande; till sinken sjunka
sankt helig: av lat. san’dus helig, möjl.
samma ord som sv. så t; till lat. sand’re
helga, besläktat med sac’er invigd (se
sakral); jfr sanktion, sanktuarium
sanktion stadfästelse, bekräftelse: av
lat. san’dio fastställande; stadgande;
straffbestämmelse; till sanci’re helga
(se sankt)
sanktua’rium relikskrin: medeltidslat.
bildn. till san’dus helig (se sankt)
sann: fsv. sänder, isl. sannr, no. sann;
germ. ord (eng. sooth) med urspr. bet.
’varande, verklig’; samma ord som lat.
sons (gen. sontis) skyldig, grek. ön
(ont-) varande, verklig (se ontologi);
eg. pres. part. till lat. esse vara, ty. (er)
ist (han) är, sv. är. Härtill sanna (s.
mina ord); sanning: fsv. isl. sannind; se
också minsann
sannfärdig: egentl, ’som färdas
(handlar) sanningsenligt’; jfr lätt-, rätt-,
saktfärdig
sannolik: egentl, ’lik det sanna’; sanno
är fsv. dat. sing. av neutr. sant
sans (i vara vid sans): av fra. sens
mening; förnuft; av lat. sen’sus
förnimmelse; sinne; medvetande (jfr sensation).
Härtill sansad
san’skrit (ett dött fornindiskt
skriftspråk): ett sanskrit-ord med egentl,
bet. ’sammanfogad, välordnad,
fulländad’; till sam- tillsammans (se 1
sam-)
sap’fisk (i uttrycket sapfisk vers): efter
den forngrek. skaldinnan Sapfo (omkr.
600 f. Kr.)
sappÖ’r ingenjörssoldat: av fra. sapeur
skansgrävare; till sape undergrävning;
löpgray; trol. ytterst ett arab. ord
saprofy’t(växter som lever av döda
varelser el. ruttna ämnen): modern bildn. av
grek. sapros’ rutten och phyton’ växt,
planta
sarace’n muhammedan: av fornfra.
sar-rasin; ytterst en bildn. till arab. scharq
öster
saraban’d (en dans): av fra. sarahande,
av spa. zarabanda; ytterst ett arab. ord
ser-band med turban på huvudet
sardell’ saltad ansjovis el. sardin: av
ital. sardelVa med samma bet.,
diminutiv av lat. sar’da sardin; egentl, ’från
Sardinien’ (jfr sardin); jfr ansjovis
sardi’n (en sillart, Clupea pilchardus): av
ital. sardi’na med samma bet.,
diminutiv av lat. sar’da, egentl, ’sardinsk
(fisk)’; namnet brukas om all i olja el.
tomatsås inlagd sillfisk; jfr sardell
sardo’nisk krampaktig, hånfull, bitter:
efter lat. sar’do el. sardo’nia, namn på en
planta, som ansågs åstadkomma en
skrattliknande kramp i
ansiktsmusklerna; till Sardinien
sardo’nyx (en färgvarietet av onyx):
sammansättn. av lat. sar’da röd karneol
och onyx
sarg kantlist på sockel: av ty. Sarg,
trol. förkortn. av sarkofag
sarga sönderslita, såra: fsv. sargha,
bildn. till adj. sar sårig, se sår; till bet.
påverkat av sv. dial. targa (även sarga)
tälja dåligt; slita sönder
sarkas’m bitande skämt: av likabet.
grek. sarkasmos’; av sarkaz’ein bita sig
382
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
