Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - puts ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. puts
påbörda
2. puts rappning; renlighet, fin utstyrsel:
av likabet. ty. Putz; trol. till putzen
pryda (se putsa)
putsa: av likabet. ty. putzen, trol.
ur-sprungl. ’snoppa (ljus)’; f. ö. oklart
putta (p. till) knuffa, lätt stöta: sv. dial.
putta, da. och no. putte med samma
bet., eng. put; trol. ljudmålande
putte liten gosse: smekord från
barnspråket (jfr askepott, slickepott) av
samma art som ital. putt’o barn,
gosse
1. putten (i uttr. gå i putten): sv. dial.
putt, no. putt vattenfylld grop; jfr isl.
pyttr med samma bet.; gemens, germ.
ord (ty. Pfütze vattenpuss, eng. pit
gruva) av omstritt ursprung; möjl.
ljudhärmande
2. putten stött, sur, purken: sv. och no.
dialektord; trol. ljudmålande; jfr putta
puttifnas’k[er]: till putte och fnask
liten smula
puttra: fsv. no. putra; ljudhärmande
puzzle [puss’el]: se pussel
pyemi’ varfeber: bildn. av grek. py’on
var och ha’ima blod
pygm’é dvärg: av grek. pygma’ios, bildn.
till pygme’ knytnäve
pyjamas sovdräkt: (början av 1900-t.)
från ett indiskt ord (hindustani)
pyjama lösa byxor, med eng.
plural-ändelse
pyk nisk undersätsig: modern bildn. (E.
Kretschmer 1921) till grek. pyknos’
tjock; jfr leptosom
pylon [-å’n] uppåt avsmalnande torn el.
pelare (i brokonstruktion o. dyl.):
ytterst av grek. pylo’n stor port,
portbyggnad
pyndare (ett slags våg): ytterst av
medeltidslat. pondera’rium med samma
bet., bildn. till lat. pon’dus vikt; jfr
pund
pynt (en vävliknande klädsel på änden
av ett rep; spets på en udde o. dyl.): av
fris. el. holl. punt, ytterst av lat. pun’cta
styng (se punkt)
pynta: fsv. no. pynta ordna, laga, smycka;
av lågty. punten ordna, fastställa
pyra brinna sakta: uteslutande sv. ord;
dunkelt, möjl. ljudhärmande
pyrami’d (egyptisk konungagrav): av
grek. pyramis’ (gen. pyramid’os) med
samma bet.
pyre: jfr sv. och no. dial. pyril liten
stackare; av dunkelt ursprung
pyro- (i pyroman, pyroteknik m. fi.): till
grek. pyr eld
py’rola vintergröna: av medeltidslat.
py’rola, eg. litet päron, till lat. pir’um
päron, pir’us päronträd; bladen på
vissa arter är päronformade
pyromani’: modern bildn. (18004.) av
grek. pyr eld och mani’a (se mani).
Härtill pyroma’n
pyroteknik fyrverkeri: modern bildn.
(1700-t.) av grek. pyr eld och te’khne
hantverk, skicklighet
pys: sv. dial. pys, pus; trol. samma ord
som sv. och no. dial. pus, puse
kattunge; smekord ur barnspråket (jfr
pyssling)
pysa svälla, koka över: fsv. pysa flåsa,
pusta, sv. dial. pysa, pusa flåsa, koka
över; ljudhärmande (jfr fnysa, pösa
m. fi.)
pyssla: no. pusla; trol. av lågty. pusselen
med samma bet.
1. pyssling dvärg; litet barn: trol.
diminutivbildn. till pys; el. möjl.
avledning av fsv. isl. posi m. påse
2. pyssling femmänning, avlägsen
släkting: skämtsam användning av 1
pyssling, mest i det rimmande
uttrycket sysslingar och pysslingar
pyton [py’tån] (ett slags boaorm): av
grek. pyth’on, beteckning för ett
ormsläkte
pyts: trol. ett lågty. eller holl. lånord
pytt (i uttrycket jo pytt): till äldre sv.
pytt helvete; trol. besläktat med 1
putten
pyttipanna: till sv. dial. putta, bytta
stoppa, alltså egentl, ’stoppa i pannan !’
på: fsv. pa; av äldre up a (isl. upp d)
uppå
påbrå arvsanlag (känt från slutet av
1600-t.): substantivering av inf. påbrå
brås på, i sådana uttryck som ha gott p.
ha ngt gott att brås på; jfr brås på
påbörda betunga; särskilt lägga på någon
beskyllningar: bildn. till börda och
till äldre sv. bära (ett brott) på någon,
bära någon {ont) på påbörda; jfr även
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
