- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
280

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - menageri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

menageri

metall

menageri [menasjeri’]: av fra.
ména-gerie, bildn. till fra. ménage hushåll
mendelis’m (en naturvetenskaplig term):
efter den österrikiske prästen och
naturforskaren J. G. Mendel (1822—1884)
menig (i menige man o. dyl.): fsv.
me-nogher; av lågty. méne (ty. [ge]mein)
allmän, vanlig (jfr allmän, gemen).
Härtill menighet
mening: se 1 mena
meningit [mening-gi’t]
hjärnhinneinflammation: bildn. till grek. me’ninx
hjärn-hinna

menstruation rnånadsrening: bildn. till
lat. me’nstruus månatlig; jfr månad
mensu’r (en musikterm): av lat.
men-su’ra uppmätning, mått; jfr mes yr,
dimension

menta’1 själslig, psykisk: av lat. menta’lis,
till mens (gen. meritis) själ, sinne; jfr
kommentera, minne. Härtill
mentalitet själsläggning; mentalsjukhus
för sinnessjuka (jfr hospital)
mentol [-å’l] (huvudbeståndsdelen i
pep-parmyntoljan): bildn. till lat. meritha
mynta

mentor [men’tår] (pl. mento’rer)
handledare; uppfostrare: av grek. Meritor,
namnet på Odyssevs’ vän, som bistod
hans son Telemakhos med råd och
dåd

menuett (en dans): av fra. menuet,
bildn. till fra. pas menus små steg; jfr
ijiinut. Menuetten hörde framför allt
till 1700-talets sirliga danskonst
meny’ matsedel: av likbet. fra. menu, eg.
’enskildheter, detaljer (av en måltid)’,
till menu liten; av lat. minritus liten,
obetydlig; jfr minut
mer (mera): fsv. mer, isl. meir; gemens,
germ. ord (ty. mehr, eng. möre), av en
indoeurop. rot med bet. ’stor’; jfr mest
mercerisera (ge siikesglans åt garn och
tyg av bomull): efter engelsmannen J.
Mercer (1791—1866)
merendels: av lågty. merendels (ty.
mehrenteils) med samma bet.
meridia’n middagslinje: av lat.
meri-dia’nus middags-; till lat. meri’dies
middag

meri no[s]får: av spanska meri’no
krusig (om ullen)

meri’t förtjänst: över franskan av lat.
mer’itum förtjänst. Härtill meritera(d)
merkantil händels-: av fra. mercantile,
bildn. till lat. merca’ri idka köpenskap;
jfr kommers, marknad,
marke-tentare

1. mes (benämning på ett flertal fåglar):
no. meis; gemens, germ. ord (ty. Meise)-,
trol. samma ord som 2 mes

2. mes rädd stackare: no. meis liten,
mager person; av oklart ursprung

3. mes korg, kasse, ryggsäck (för ull,
fisk o. dyl.): fsv. mes, isl. meiss
rygg-korg; trol. en bildn. till isl. meita skära,
hugga, got. maitan hugga (se meta)

mesallians [-ang’s] icke ståndsmässigt
giftermål: av fra. mésalliance,
sammansättn. av fra. mé[s]- (besläktat med
miss-) och allians
mesa’n (ett visst segel): trol. av spanska
mesana med samma bet.; av lat.
media’-na mitterst

meson [-å’n] (elementarpartikel som till
massa ligger mellan elektron och
proton): modern bildn. (o. 1935) till grek.
mes’os i mitten befintlig, samma ord
som likbet. lat. med’ius (se medium)
mesost: sammansättn. av sv. dial. mesa,
misa ostvassla och o s t; mesa har möjl.
en urspr. bet. ’blandning’; jfr 2 myssja
mest (adv.): fsv. mæst, isl. mest; gemens,
germ. superi, (ty. meist, eng. mo st) till
mer

mesti’s avkomling av vit och indian:
av spanska mesWzo; av lat. mix’tus
blandad (se mix tur).
mesy’r mått och steg (vanl. i halvmesyr):
av fra. mesure; av lat. mensrira mått;
mätning; jfr mensur
meta: no. meita; trol. samma ord som
sv. dial. meta göra stickande, siktande
rörelse och isl. meita skära. Härtill
mete

metafor [-få’r] liknelse, bild: av grek.
metafora’ överföring
metafysi’k vetenskapen om det
översinnliga: bildn. av grek. meta’ jämte och
grek. fys’is den sinnliga världen. Härtill
metafysisk; metafysiker
metall’: ytterst av grek. met’ållon gruva,
bergverk. Härtill metallurgi’
metallkunskap

280

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free