Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - med ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. med
megafon
1. med (mede; på kälke o. dyl.): isl.
meidr träd; stång; med; germ. ord med
släktingar bl. a. i litauiskan och lat.,
trol. med grundbet. ’stolpe, påle’
2. med (adverb o. preposition): fsv.
mæp, isl. med; gemens, germ. ord (ty.
mit), besläktat bl. a. med grek. meta’
med, bland, efter (se metafysik)
medal j: av fra. médaille; av ital.
me-dagl’ia, egentl, ’metallmynt’, bildn.
till metall. Härtill medaljong’: av Ira.
médaillon, egentl, ’stor medalj’;
medaljera; medaljör
medan (konjunktion): fsv. mæpan, isl.
medan; bildn. av med och en gammal
böjningsform av den (det); alltså
egentl, ’med det att’; jfr emedan
mede: se 1 med
1. medel (subst.): fsv. midhel; av lågty.
middel med samma bet. (ty. Mittel),
även ’mitt, medelpunkt’; samma ord
som fsv. midhel mitt (jfr också eng.
middle mitt); gemens, germ.
substanti-vering av adj.-stammen 2 medel- i
mitten befintlig; jfr medelst
2. medel- (i medelfin, -väg, -tid,
-temperatur m. fi., Medelpad): fsv. midhil-,
isl. medal-; egentl, ett adj. (ty. mittel,
se mittel-; eng. middle), bildat på
mid- (i middag m. fi.); jfr 1 medel,
mellan; medla, 2 mitt
medelbar: efter ty. mittelbar med samma
bet.
medelmåttig: efter lågty. middélmàtich
med samma bet. (ty. mittelmässig)
medelst: av lågty. middelst eller ty. [-mit-tels[t]-] {+mit-
tels[t]+} med samma bet.; bildn. till Mittel
medel (se 1 medel, dymedelst)
me’dia (en språkvetenskaplig term): av
lat. med’ius mellerst, mitt emellan,
obestämd; jfr medium
mediatek (skolas, biblioteks) samling av
läromedel av olika slag (böcker, bilder,
film m. m.): ord från början av 1960-t.:
av lat. med’ia pl. medel och grek.
the’ke förvaringsrum; jfr medium o.
bibliotek (diskotek) m. fi.
medici’n läkemedel; läkarvetenskap: av
lat. medici’na, bildn. till med’icus
läkare (jfr medikament). Härtill
medierna’!-; medici nsk; medicinera
medieva’1 medeltida; tryckstil: bildn.
till lat. med’ium æ’vum medeltiden
medikament: av lat. medicamen’tum
läkemedel; till med’icus läkare (jfr
medicin, medikolegal)
medikolegal rättsmedicinsk: bildn. av
lat. med’icus läkare (se medikament)
och legal
me’dio mitten (i uttryck som i medio
av mars): ablativ av lat. med’ium (se
medium)
medioker [-åk’er] medelmåttig: över
franskan av lat. medi’ocris medelmåttig.
Härtill mediokrite’t medelmåttighet
medis’terkorv korv av svinkött blandat
med späck (ister): da. medisterpølse, av
met (svin)kött och ister; jfr
met-vurst
meditera begrunda, sitta och tänka: av
lat. medita’ri med samma bet. Härtill
meditation begrundan, betraktelse;
me-ditati v begrundande, tankfull
me’dium (pl. medier el. media, t. ex.
massmedia) medel; förmedlare m. m.:
av lat. med’ium (pl. media) mitt;
medelväg (jfr medio); egentl, neutrum
av adj. med’ius mitt emellan befintlig
(se medla), samma ord som mid-; jfr
moatjé
medla: fsv. midhla, isl. midla; gemens,
germ. ord (ty. vermitteln), bildat på det
adj., varifrån 2 medel- utgår
medlem: efter ty. Mitglied med samma
bet.
medu’sahuvud: efter den grek.
folktrons Medusa, en av gorgonerna,
fasansfulla, kvinnliga väsen med förstenande
blick och ormhår
medvetande: känt fr. o. m. slutet av
1700-t.; da. medviden; bildn. till veta
med sig, delvis efter mönster av lat.
conscien’tia. Härtill medveten;
medvetslös
medvurst: se metvurst
mefistofetisk djävulsk; kallt hånfull:
bildn. till Mefistofeles, Faustsagans
benämning på djävulen
mefitisk stinkande: av lat. mephi’tis
giftig dunst, giftig utdunstning
megafon [-få’n] ropare, taltratt: bildn.
av grek. meg’as stor och fone’ ljud
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
