Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - magnet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magnet
make
modern bildn. (metallen framställdes
först 1828)
magnet: av grek. (lith’os) magnétes;
av omstridd härkomst, trol. egentl,
’(sten) från Magnesia’ (stad i
Thessalien); jfr magnesia. Härtill magnetisk;
magnetism
magnetofon [-få’n] tråd-, bandspelare:
av magnet och grek. fone’ ljud
magnifik [manjifi’k, mangni-] präktig,
storslagen: över ty. och fra. av likabet.
lat. magnificus; till mag’nus stor (jfr
magnat). Härtill magnificens [-[mang-nifisen’s]:-] {+[mang-
nifisen’s]:+} ytterst av lat. magnificen’tia
höghet, präktighet
magnolia [mangno’-, mangnå’-] (en
prydnadsväxt): efter den fra. botanisten
Magnol (d. 1715)
mahogny [mahång’ni]: av eng.
rna-hog’any; trol. av ett indianskt
(västindiskt) ord
mahonia [-å’n-] (prydnadsväxt):
uppkallad efter amerik, botanikern B. Mac
Mahon
1. maj (månad): över tyskan av lat.
ma’ius med samma bet.; efter guden
Ma’ius
2. maj grönt löv: av lågty. meije (ty.
Maie) med samma bet.; trol. av 1 maj.
Härtill maja pryda med grönt;
majstång
majestät: av ty. Majestät; av lat.
ma-jesftas (gen. maj esta’tis) myndighet;
höghet; värdighet
majeuti’k (om Sokrates’
undervisningsmetod): eg. ’förlossningskonst’; ytterst
av grek. maievtike’ (itekh’ne), till verbet
maiévein förlösa. I Norden använt av
svensken C. J. Boström och dansken
S. Kierkegaard (mitten av 1800-t.).
Härtill maje’utisk; maje utiker
majolika [-o’-] (ett slags målat och
glaserat lergods); av ital. majo’lica; efter ön
Major ca (Mallorca) i Medelhavet
majonnä’S (en sås): av fra. mayonnaise;
möjl. till äldre mahonais från (Port)
Mahon (stad på ön Menorca i
Medelhavet)
major [-o’r]; över tv. av likbet. spa.
mayor; av lat. ma’jör större
(medeltidslat. ’uppsyningsman’); jfr majoritet,
majuskel, mejeri, mär. Härtill
ma-jorska
majoritet flertal (av röster): slutet av
1700-t.; över fra. o. ty. av eng. majority;
ersätter delvis pluralitet med samma
bet.; av lat. majo’ritas (gen. majorita’tis)
övervikt, storhet; till ma’jör (se
major). Motsats: minoritet
majs: över ty. och fra. av spanska
maiz; av ett ord màhiz från Haiti
majse na majsmjöl; avledn. ttfl eng. maize
majs
majus’kel stor bokstav: av lat.
majus’-culus något större, till ma’jör större;
se major
mak (i uttrycket i sakta mak): fsv. mak
ro, bekvämlighet; av lågty. mak med
samma bet., även ’kammare’ (se
förmak, gemak), till adj. mak passande;
se make, maklig, omak
1. maka hustru: fsv. maki (gen. dat.
ack. maka) like, kamrat; formen på -a
har i nyare tid fått sin betydelse av
fem. motsvarighet till make
2. maka (oböjl. adj. i pl.) som hör ihop,
som bildar ett par: av fsv. maka[r), pl.
av maki, m. like, kamrat; se 1 maka,
make
3. maka flytta litet på (m. sig fram, m.
sig åt sidan): av lågty. maken göra (ty.
machen); möjl. en bildn. till adj. mak
passande (se mak); jfr skomakare,
urmakare m. fi.; mäkla
maka ber kuslig: av fra. macabre (i uttr.
danse m. dödsdans); trol. ombildning
av ett personnamn Macabé, lat.
Maccha-bæus
makadam’: efter den skotske
vägin-spektören Mac Adam (1756—1836).
makaroner [-o’-] (pl.): av venetianska
macaro’ni (ital. macchero’ni); till macca
re knåda
makaro’nisk (om vers: i blandning av
latin och annat språk): över tyskan
från ital.; bildn. till macaro’ni (se
makaroner)
ma’kartsbukett bukett av torkade
växtdelar: efter den österrikiske målaren H.
Makart (1840—1884)
make: fsv. isl. maki (gen. dat. ack. maka)
like, kamrat, no. make; gemens, germ.
ord (eng. match, se match), substan-
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
