- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
264

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - luv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. luv

1. luv lugg: no. luv; till en germ. rot
med bet. ’hänga slappt ned’

2. luv (luver) skälm: av dunkelt ursprung
luva luden mössa: fsv. luva med samma

bet., isl. lüfa tjockt hår (till 1 luv)
luxation ledvrickning: bildn. till lat.
luxa’re vricka

luxuö’s yppig, praktfull: av fra. luxueux;
se lyx

|y skydd, lä: till fsv. ly skydd, tillflykt, isl.
hly värme, jämte adj. sv. och no. dial.
ly mild, ljum; nära besläktat med lä.
Härtill lya klyfta, håla, vilddjurs bo;
studentbostad

lyce’um (ett slags högre skola): över
lat. lyce’um av grek. Lyk’eion, ett
gymnasium i Aten där Aristoteles
undervisade

1. lycka ögla: fsv. isl. lykkja; nord. ord,
till en germ. rot med bet. ’böja* (bl. a.
i 1 lock)

2. lycka stänga (inom lyckta dörrar):
fsv. lykkia, isl. lykja; nära besläktat med
fsv. luka, isl. lüka med samma bet.; jfr
3 lycka och 2 lock samt lucka

3. lycka täppa, inhägnad: fsv. lykkia,
isl. no. lykkia inhägnat område; bildn.
till 2 lycka

4. lycka framgång: av lågty. lücke,
gelücke (ty. Gluck) öde, lycka; av ovisst
ursprung. Härtill lyckas: efter lågty.
lücken; lyckad; lycklig; lyckosam;
lyckönska: efter likbet. ty. glückwünschen

lyda: fsv. lypa, isl. hlyda lyssna; lyda;
bildn. till ljud, alltså urspr, ’lyssna’.
Härtill lydelse: till lyda i bet. ’ha en
viss formulering, vara avfattad’; lydnad
lyfta: fsv. lyfta, isl. lypta; bildn. till loft
i bet. ’luft, upphöjd plats’; alltså: ’föra
upp i luften’

lyhörd: efter da. lydhør; till da. lyd ljud;
se 2 lytt och ljud

1. lykta (subst.): av lågty. lüchte (ty.
Leuchte) med samma bet.; till verbet
lüchten (ty. leuchten) lysa

2. lykta (verb) sluta: bildn. till fsv.
isl. lykt slut (bevarat i ändalykt);
till verbet lykkia (se 2 lycka)

lym’fa vävnads vätska: av lat. tym’pha
vatten

lystmäte

lymmel: av ty. Lümmel med samma bet.;
av omstritt ursprung
lyncha [lyn’sja] olagligen döda (en
brottsling): till eng. (nordamerik.) tynch law

1 icke rättsgiltiga former utövad
rättskipning; efter en Charles Lynch, som
utövade rättskipning på egen hand

lynga ögla (t. ex. lägga ett tåg i tyngor]i
ombildn. (efter slynga) av sv. dial.
lynka med samma bet., även ’krok,
böjning; veck’, no. lykkja (som dock även
kan motsvara 1 lycka), isl. hlykkr
krok, böjning; besläktat med länk
lynne: fsv. -lynde, isl. tyndi, no. lynde
n.; bildn. till lund f. sinne; sätt (se
-lunda)

1. lyra (i bollspel): no. lyra; till sv. dial.
lyra, lira kasta bollen i båge; vrida;
av lågty. liren (t. leiern) vrida, veva

2. lyra (ett musikinstrument): av grek.
ly’ra med samma bet.

Iy’risk subjektivt poetisk, stämningsfull:
över ty. och fra. av grek. lyrikos’ som
hör till lyran, beledsagad av lyrspel (se

2 lyra). Härtill lyri’k diktning som
direkt uttrycker diktarens känsloliv,
stämningspoesi: av ty. Lyrik, fra.
lyrique; av lat. substantiveringen
ly’rica; ly’riker: från ty.

1. lysa (en växt): bildn. till ljus

2. lysa (verb): fsv. isl. lysa; bildn. till
ljus

lyse belysning, ljus: fsv. lyse, isl. lysi n.;
avledn. av ljus el. verbet 2 lysa
lysol [-å’l] (en såplösning): bildat till grek.
ly’sis lösning; jfr analys m. fi.
lyss lyssna: pres. lyss (äldre lyds, tydes),
imperf. lyddes; till fsv. lypas lyssna;
se lvda; jfr less, låss, ids
lyssna: nybildn. till pres. lyss; se lyss
lysta (det lyster mig att veta): fsv. tysta;
bildn. till lust

lysten: ombildn. av fsv. tyste (jfr isl.
lystr, no. tyst) med samma bet.; bildn.
till lust. Härtill lystnad
lys’ter glänsande; även ’glans; ljuskrona’:
av fra. lustre; av ital. lus’tro glans,
bildn. till lat. lustra’re göra glänsande; jfr
illustrera

lystmäte: fsv. lustmäte läckerheter;
sammansättn. av lust och 1 mat; jfr
innanmäte

264

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free