- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
261

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lombard- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lombard-

love

lombard- (i sammansättn. lombardlån
lån mot pant av värdepapper o. dyl.,
spec. privatbankers lån i riksbanken,
-ränta)-, av ty. och eng. lombard- i
samma användn.; till lombard invånare
i Lombardiet; norditalienska bankirer
utövade under senare medeltiden en
omfattande lånerörelse i n. Europa
lomber [låm’-] (kortspel med tre
deltagare): av fra. Vhombre; av likbet. spa.
el juego del hombre, till hombre man,
människa (beteckning för
huvudspelaren i lomberspel)

lomhörd [lomm’-]: eg. ’hörande dovt’; till
äldre sv. lom dov, sv. dial. lomma
genljuda, lum dovt ljud
lomma [-o-] (sydsv. och västsv. samt
norrl.) ficka: no. lumma, da. lomme (även
i fris. dial.); möjligen lån från ett gäliskt
ord med bet. ’säck’. Härtill lommeduk
(dial.) näsduk

lommeört [-o-] (en växt, Capsella bursa
pastoris): till lomma ficka, efter
frukternas form

longitud [lång-gitu’d] geografisk längd:
av lat. longitu’do längd; till long’us lång
(jfr longör, lång)

longör [lång-gö’r] långrandighet: av fra.
longueur med samma bet., bildn. till
long lång; se longitud
lonke [-å-] (växtnamn): av okänt
ursprung

lopp: fsv. lop, lopp; trol. av lågty. löp
med samma bet. (ty. Lauf), samma ord
som isl. lilaup lopp; bildn. till löpa;
jfr an-, upplopp, av-, in-, ut-, till-,
omlopp m. fi.; belopp, förlopp;
överlopps

loppa: fsv. no. loppa; speciellt nord.
ord, möjl. en kontamination av lus
och hoppa

lörd [lå’rd] (eng. beteckning för
innehavare av viss titel el. värdighet): av
forneng. hlaford, äldre hldfweard
bröd-vaktare, brödherre; hlåf är samma ord
som lev, weard en bildn. till vårda
lornjett’ glasögon utan bågar: av fra.
lorgnette, bildn. till lorgner snegla efter
I ort [o’-] orenlighet, smuts,
exkremen-ter: fsv. lorter, da. o. no. lort; även i
eng. o. fris. dial.; av okänt ursprung

loss (oböjl. adj. och adv.): av lågty. holl.
los (ty. los) med samma bet., samma
ord som lös

lossna: fsv. isl. losna med samma bet.;
besläktat med lös

lösta [-å-] (en gräsväxt): möjl. besläktat
med sv. dial. lo ludd
lots [lot’s] av lågty. löts (ty. Lotze) med
samma bet., kortform för lötsman,
urspr. ett engelskt ord med bet. ’styrman,
vägvisare’

1. lott del (vid skifte), andel; även i
uttrycken draga l., kasta l.: fsv. luter,
loter, isl. hlutr; gemens, germ. ord (eng.
lot); med avljud till ljuta få (liksom
skott till skjuta, brott till bryta
m. fi.); sålunda egentl, ’det som man
får (vid skifte, vid lottning)’. Härtill
lotta, lottning

2. lott i uttrycket ligga om lott om
föremål (bräden, tygstycken o. dyl.) som är
lagda så att ett överliggande täcker
kanten av närmast underliggande:
ursprungl. samma ord som 1 lott

lotta [-å-] landstormskvinna: urspr,
medlem av kvinnoföreningen Lotta Svärd i
Finland (1918); efter Runebergs dikt
om marketenterskan Lotta Svärd
lotteri’: av fra. loterie, till lot lott; av
germ. ursprung (se lott)
lotus [-o’-] (en vattenväxt): av lat.
lo’tus; ytterst ett semitiskt ord

1. lov [-å’-] beröm: fsv. isl. lof; gemens,
germ. ord (ty. Lob) med urspr. bet.
’tillfredsställelse, behag’; samma ord som
2 lov; besläktat (genom avljud) med
ljuv. Härtill lova berömma, prisa

2. lov
å’-j tillåtelse: fsv. isl. lof bifall,
löfte; gemens, germ. ord (jfr ty. [-Erlaub-nis), samma ord som 1 lov; jfr orlov;
loven, löfte. Härtill lova tillåta

3. lov [-o’-] (i uttrycket slå en lov): till
verbet lova gå upp mot vinden; av holl.
loeven med samma bet.; till holl. loef,
lågty. löf vindsida; jfr lovvärt,
lovera. Härtill lovén [-o’-] i uttrycketta
l. av ngn komma lovart om ngn (och
därigenom få ett bättre läge i seglingen)
lovart: se lovvart

love [-o’-] handlove: fsv. love, isl. löfi;
gemens. germ. ord (jfr eng. glove handske),
möjl. besläktat med 1 labb

261

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free