Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lamberts- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lamberts-
lapitør
lam berts- (i lambertsnöt): av ty.
Lamberts-, d. v. s. ’lombardisk’ (jfr valnöt)
lamé (tyg med invävda metalltrådar): av
fra. lamé försedd med metalltråd, till
lame metalltråd, -skiva, av lat. la’mina
med samma bet.; jfr lamell
lamell’ tunn skiva: över franskan av lat.
lamell’a liten skiva, av la’mina, se
lamé
lamentera klaga: av lat. lamenta’ri klaga,
gråta. Härtill lamentation jämmer,
veklagan
lamm: fsv. isl. no. lamb; gemens, germ.
ord (ty. Lamm) av omstridd
upprinnelse
lampa: fsv. lampa; av lågty. lampe; av
grek. lampas’ fackla (jfr lanterna)
Härtill lampett’: eg. ’liten lampa’,
di-1 minutivum
lan tunn och platt metalltråd: av likbet.
ty. Lahn; ytterst av lat. la’mina plåt.
Härtill langarn brodergarn av linne
el. silke
lana (ett slags ryssja): fsv. lan f.; trol.
samma ord som sv. dial. lana förstuga,
mellangång (i ladugård); även
’(ved)-stapel, hög’, fsv. lani m., eng. lane smal
väg, trång gata, gränd
land: fsv. isl. no. land; gemens, germ.
ord (ty. eng. land), besläktat med 1
linda; möjl. med urspr. bet. ’öde, ej
uppodlat land’; jfr 2 -länd (-länt),
lända. Härtill lånt- (i t. ex. lantbruk,
-mätare)’, av lågty. och ty. land-; lantlig:
efter ty. ländlich; landa
landamären (pl.) landgräns: fsv. isl.
landamæri (jfr forneng. mære gräns);
trol. besläktat med lat. mu’rus mur
landskap provins, landsdel; landområde:
fsv. landskap n. eg. ’förhållandena i ett
"land"’, till land i bet. ’landskap,
lagsaga’ (jfr landsting, -väg); med
liknande bet. mit. lantschap, ty.
Land-schaft, eng. landscape
landsting: fsv. landsping n. ting för ett
landskap (en lagsaga), ett "land" (jfr
-land i Uppland, Hälsingland m. fi.);
nuv. bet. från 1862
landstorm de äldsta värnpliktsklasserna
(före 1941): efter ty. Landsturm, urspr,
’allmän folkresning till landets försvar,
uppbådad genom stormklockorna’
landsväg: fsv. landsvægher m. väg av
betydelse för ett helt "land" (i motsats
till härads-, kyrko-, byväg m. fi.), till
land landskap (jfr landsting); jfr da.
landevej
landå [langdå’, landå’] lätt, fyrhjulig
vagn: av fra. landau, ty. Landauer;
efter staden Lan’dau i bajerska Pfalz;
jfr da. landauer, ty. form
langa: trol. lånat som sjöterm från
(låg)-ty. eller holl. langen med samma bet.;
till adj. lang lång
langarn: se lan
langett [lang-gett’] kantbroderi med
uddar: av fra. languette, bildn. till langue
tunga; av lat. ling’ua med samma bet.;
jfr lingvist
lan k svagt brännvin (svagt kaffe o. dyl.):
möjl. besläktat med äldre holl. lane
kraftlös
lanoli’n (en salva): modern bildn. av
lat. la’na ull och oVeum olja
lans: över tyskan av fra. lance; av lat.
lan’cea med samma bet.; jfr lansera,
lansett, lansiär
lansera [lang-, lan-] föra fram; införa:
av fra. lancer, egentl, ’slunga lans’; till
lans
lansett’ (ett kirurgiskt instrument): av
fra. lancäte, diminutivum av lance lans
(se lans)
1. lansiär [langs-jä’r] lansbeväpnad
ryttare: av likbet. fra. lancier, bildn. till
lance; se lans
2. lansiär [langs-jä’r] (en dans):
förkortning av fra. quadrille des länders
lans-bärarnas dans; jfr lans
lanterna [-ä’-] lykta: över tyskan av lat.
lanter’na lykta, nära besläktat med
lampa. Härtill lanternin liten lykta
(på fartyg), (lyktformig) överbyggnad
på tak
lantjunkare (-junker) herreman på landet,
godsägare: efter ty. Landjunker; se
vidare junker
lapa: fsv. lapa; gemens, germ. ord (eng.
lap), besläktat bl. a. med ty. Löf fel sked;
jfr läppja
lapida’r, lapida’risk som hör till inskrift,
kortfattad och kärnfull: till lat. adj.
lapida’rius sten-, av lap’is (gen.
lap’i-dis) sten; jfr lap is
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
