Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kör ... - L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kör
kör [kö’r] sångkör: av fra. chæur; av
lat. eho’rus; jfr 1 kor
köra: fsv. køra, isl. keyra, no. køyra;
utan motsvarighet i andra germ. språk
och även i övrigt med osäkra
släktskapsförhållanden; möjl. till isl. kjösa
förnimma, pröva, välja (se förtjusa),
med urspr. bet. ’låta smaka, sätta i
gån g, driva’
körna behandla (säd) så, att kring
kärnan sittande agnars spetsar avnöts:
bildn. till korn
körsbär: fsv. kirsébær, kyrsebær; av lågty.
kersebere med samma bet. (ty. Kirsche);
ladda
av lat. cere’sia, grek. kerasi’a
körsbärsträd
körsnär [tjörs’när, tjörsnä’r]
buntma-kare; pälsvaruhandlare: av lågty.
körsner; trol. ytterst bildat på ett
forn-slaviskt krüzno päls
körtel: fsv. kirtil; av omstridd
upprinnelse
körvel (en kryddväxt): fsv. kirvil,
kyr-vil; av lågty. kervele (ty. Kerbél) med
samma bet.
kött: fsv. kiot, kiøt, isl. kjgt; speciellt
nord. ord av okänt ursprung
L
la (med kort, öppet ä-ljud) väl, nog:
vardagligt o. dialektalt (Götaland),
av trycksvagt fsv. fulla (fulligha,
fulleligha) adv. säkert, nog; dial. även
falle, fölle
1. labb (björn)fot, tass; grov hand: no.
labb fot på vissa djur; smeknamnsbildn.,
besläktat med ty. Lafje flat hand, no.
lamp labb
2. labb (en simfågel): till sv. dial., no.
labba gå vårdslöst, gå tungt
laber (om vind): äldre sv. även labber;
av lågty. holl. labber med samma bet.,
egentl, ’slapp’
labial läpp-: bildn. till lat. lab’ium
läpp. Härtill labiologi’ konsten att på
läpparna avläsa vad en person säger
labil vacklande, osäker: av fra. labile,
bildn. till lat. la’bes fall, ras. Härtill
labilite’t osäkerhet
laborera anställa försök; kämpa med:
av lat. laboraWe arbeta. Härtill
laboration; laboran’t person som utför
(kemiska) försök; laborator tjänsteman
på ett laboratorium; laboratu’r
laboratorstjänst; laboratorium anstalt för
kemiska (el. medicinska) försök
labyrint irrgång: av grek. labyr’inthos
med samma bet.; urspr, namn på en
byggnad i Knossos på Kreta, där enligt
sagan vidundret Minotauros var
instängt; jfr ariadnetråd
1. lack fel, lyte: av lågty. Iak fel, brist;
jfr eng. lack sakna. Jfr belacka
2. lack (att lacka med): över tyskan av
fra. laque; av arab.-persiska lakk röd
färg. Härtill lacka; lackera; lackering
1. lacka traska, lunka (räven lackar,
kommer lackandes; det lackar mot jul o.
dyl.): rätt allmänt i nord. dial.; trol.
ljudhärmande
2. lacka rinna, droppa (svetten lackar)’.
av ett adj. lack läck, av likbet. mit. Iak;
jfr 1 lake och läck
lack’mus (ett blått färgämne): av
(låg)-ty. lackmus, holl. lakmoes med samma
bet.; slutleden är ordet mos, förleden
oklar
I ad slagbom på vävstol: da. lad
ställning, träram (för arbete); samma ord
som isl. hlad, sv. och no. dial. lad stapel,
hög; besläktat med lada
lada (subst.): fsv. lapa, isl. hlaöa; till
verbet fsv. lapa, isl. hlada, no. lada
stapla, lägga i hög el. i lada, lasta;
gemens. germ. ord (ty. laden, eng. lade);
sålunda ursprungl. ’stapel el. hög (av
hö, säd)’, sedan även: ’tak och väggar
till skydd, huset som inrymmer
"ladan"’ ; jfr lad, ladda, lass, 1 last, 1
läst. Härtill ladugård
ladda: av lågty. laden med samma bet.,
da. lade; urspr, samma ord som fsv.
lapa lägga i hög, lasta, fylla, se lada
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
