Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kålrabbi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kålrabbi
känna
av Karl XII:s följeslagare i Bender
1709—13
kålrabb’i: av ty. Kohlrabi, som återger
ital. cavoli rapa (pl.) kålrabbi; till
ital. rapa rova, besläktat med ro va
kålsupare: i uttrycket lika goda k.,
egentl, ’lika duktiga att äta kålsoppa’;
till supa i den äldre bet. ’äta soppa’
kånka: se kanka
kåpa: fsv. kapa; av senlat. capa, en
biform till folkl. lat. capp’a; jfr kappa
kår: av fra. corps med bl. a. samma bet.;
av lat. cor’pus kropp; samfund,
korporation; jfr korporation, korpus
kåra välja (även stavat kora): da. o. no.
kåre; av mlågty. koren med samma bet.,
besläktat med tjusa, villkor
kåre (vindkåre): isl. kari, no. kåre;
bildn. till en stam kär- med bet. ’krusig’
kåsa (gammalt dryckeskärl av trä, skål
med två handtag): sv. dial. kåsa, kausa,
fsv. kausa; av mit. kouwese skopformat
dryckeskärl
kåsera samtala lätt och roande: av fra.
causer; av lat. causa’ri skylla på;
beklaga sig. Härtill kåseri: av fra. causerie;
kåsör: av fra. causeur
kåt: fsv. kater yr, glad, lättsinnig, isl.
kdtr; nord. ord av oklart ursprung (jfr
kättja)
1. kåta (i lappkåta o. dyl.): no. kota
hydda; gemens, germ. ord av omstridd
härstamning
2. kåta tälja: sv. dialektord, trol.
besläktat med eng. cut skära
käbbla: jfr lågty. kabbelen, kevelen med
samma bet.; trol. inhemskt och
besläktat med käft
käck: av ty. keck med samma bet.,
bi-form till kvick
käfsa skälla; säga emot: trol. en
sammanblandning av käft och gläfsa
käft: fsv. kiæpter, isl. kjgptr; med
besläktade ord i andra germ. språk (da.
kæve, lågty. keve käke)
kägel [tjä’gel, tjägg’el]: av lågty. hegel
pinne, påle: med okänd härledning
kägla [tjägg’la, tjä’gla]: biform till
kägel
käke: fsv. kæke, no. kjake; av okänt
ursprung (jfr käx a). Härtill käka äta
(vardagl.)
1. käl [tj-] ränna: av ty. Kehle strupe;
käl, besläktat med lat. guVa matstrupe;
jfr hålkäl
2. käl skog på vattensjuk mark
(grankål o. dyl.): trol. samma ord som sv.
dial. tjäl grund, underlag, no. tel; jfr
tjäle
kälkborgare: trol. sammandragning av
’Kälkestadsborgare’; Kälkestad var ett
äldre namn med samma bet. som
Grönköping
kälke: fsv. küelke, isl. hjalhi; bildn. till
köl
källa: fsv. halda, isl. helda; bildn. till
kall
källare: över ty. av lat. celia’rium
skafferi o. dyl.
källarhals (en buske, Daphne): fsv.
kællarahals, da. kælderhals; av likbet.
mit.kétterhals, av oklart ursprung; möjl.
urspr, en bildn. till mit. kellen kvälja,
alltså med bet. ’växten som (genom
sina giftiga bär) kväljer halsen’
kalling [tj-] kattunge (sydsv.): sv. dial.
kätting, kättling, kässling;
diminutiv-bildn. till 1 katt (jfr sv. dial. nätta
av äldre nætla, se nässla)
kälta: fsv. kætta; jfr nordfrisiska heUern
vara grov i munnen (jfr kältring);
möjl. besläktat med 1 kalla
kältring stackare, lymmel: av da.
kàtt-ring; av frisiska keltring med samma
bet.; jfr kälta och lågty. keltern skryta
kämnär [tjäm’-, tjämnä’r] ledamot i en
äldre underdomstol: fsv. hcemmenære;
av lågty. kemener, av äldre kemerer;
samma ord som kamrer
kämpa: av lågty. kempen (ty. hämpfen)
med samma bet.; till 2 kamp. Härtill
kämpe: av lågty. kempe
känga: ursprungl. nordsv. dialektord; av
fin. henhä med samma bet.
känguru [käng’guru, tjäng’-] (ett
pungdjur): efter en australisk beteckning för
fyrfotadjur
känna: fsv. hænna, isl. henna; gemens,
germ. ord (ty. hennen), nära besläktat
med kunna. Härtill känsel: isl. hensl;
känsla: fsv. hænsla kännedom;
kännedom
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
