Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. kur
kustod
2. kur sjukdomsbehandling: över ty.
Kur av lat. cu’ra vård, omsorg (jfr
kurator, kuriosum, kuriös; sinekur).
Härtill kurera: över tyskan av lat.
cura’re vårda
3. kur uppvaktning, flört: av likbet.
fra. cour, även ’hov’ urspr, ’gård’;
av folkl. lat. cur’tis, sammansmältning
av coh’ors gårdsrum med cu’ria
samlingsplats o. dyl.; jfr kortege,
kurtisera; hövisk
4. kur- (i kurfurste m. fi.): av ty. Kur-; till
äldre ty. kur val, besläktat med kora
kura (t. ex. i sitta och kura): fsv. kura
sitta stilla; gemens, germ. ord (lågty.
küren lura, hålla utkik, se 1 kur; ty.
kauern sitta hukad) med urspr. bet.
’sitta böjd’
kurage [-a’sj] mod: av fra. courage mod,
eg. ’stort hjärta’; bildn. till cæur hjärta;
av lat. cor (se kordial)
k uran’t gångbar, lättsåld; frisk och kry:
av fra. courant, pres. part. av courir
löpa, springa; jfr kurir, priskurant
kura’re (curare) (ett indianskt pilgift):
ytterst från ett sydamerikanskt
indianspråk
kura’tor förmyndare; ordförande i
studentnation: av lat. cura’tor vårdare; till
cura’re (se kurera). Härtill kurate’l
kuratorskap: av medeltidslat. curate’la
kur’bits (ett slags pumpa): över tyskan
av lat. cucur’bita med samma bet.
kurera: se 2 kur
kuria’1- ämbets- (i kurialstil m. fi.):
ytterst bildat till lat. cu’ria domstol;
ämbetsverk
kurio’sum (pl. kurio’sa) märkvärdighet:
neutr. av lat. adj. curio’sus omsorgsfull,
nyfiken, bildn. till cu’ra omsorg; se 2
kur (jfr kuriös). Härtill kuriositet
märkvärdighet: ytterst av lat.
curio’-sitas med samma bet.
kuri’r ilbud: över tyskan av likabet.
fra. courrier, av ital. corriere; till ital.
corr’ere springa (fra. courir; se kurant,
korridor) av lat. curr’ere, jfr kurs
kuriö’s underlig, egendomlig: över fra.
curieux av lat. curio’sus vetgirig;
nyfiken; se kuriosum
kurr slagsmål (slang, vard.): zigenarord
1. kurra häkte: av omtvistad
upprinnelse; jfr sv. dial. kurra koja
2. kurra (i kurragömma): sidoform till
kura
3. kurra (t. ex. om ljud i magen):
ljudhärmande
kurre (lustigkurre o. dyl.): trol. samma
ord som kurre, smeknamn på hund; till
kurra morra, knorra (se 3 kurra); jfr
också äldre sv. kurre ekorre
kurry, curry [kurr’i] (en
kryddblandning): över eng. curry från tamul. kari
kurs: över tyskan och fra. cours av lat.
cur’sus lopp; kapplöpning; till curr’ere
(se kurir); jfr kursiv; diskurs,
ex-kurs, konkurs, korsar, kos. Härtill
kursera vara i omlopp
kursi’v lutande (om tryckstil); flyktig
(om läsning): av fra. cursif; av
medeltidslat. cursi’vus löpande, bildn. till
cur’sus lopp; jfr kurs. Härtill kursivera
kur’S0r universitetsvaktmästare: av lat.
cur’sor snabblöpare; till kurs. Härtill
kurso’risk flyktig (om läsning)
kurtage [-a’sj] mäklararvode: av fra.
courtage, avledn. av courtier mäklare
kurtisera uppvakta, göra någon sin kur:
av fra. courtiser med samma bet., bildn.
till cour hov; se 3 kur. Härtill kurti’s
uppvaktning, flört: jfr fra. courtoisie
artighet, höviskhet; kurtisa’n elegant
demimonde: av fra. courtisane; av ital.
cortigia’na, egentl, ’hovdam’, till cor’te
hov
kurva: över tyskan av lat. cur’va, fem.
till cur’vus bågig, krökt, krokig
kusch (interjektion, till hund): av fra.
couche lägg dig!; till coucher ligga,
lägga. Härtill kuscha
kuse: av omstridd härledning; jfr lågty.
kuse klubba o. dyl.
kusi’n: av fra. cousin; av lat.
consobri’-nus, urspr, ’barn av systrar’
kusk: av ty. Kutscher med. samma bet.,
urspr, ett ungerskt ord
kuskbock: se 1 bock
kuslig: no. kuseleg; möjl. bildat på kuse
i bet. ’buse’
kust: av lågty. kost, holl. kust, ytterst
samma ord som lat. cos’ta sida; revben
kustod [-o’d] boksidas begynnelsestavel-
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
