Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kossa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kossa
krama
politisk); kosmogoni’ läran om
världens uppkomst; kosmorama: jfr
panorama
kossa: till lockropet Jcoss; av 1 ko
kost [kås’t]: fsv. koster underhåll, mat,
no. kost; av lågty. kost med samma bet.,
urspr, ’kostnad, utgift’; bildn. till
kosta; jfr frukost
kosta: över lågty. av medeltidslat.
co-sta’re med samma bet.; av lat. consta’re
bestå, kosta (se konstant). Härtill
kostnad; kostsam, kostbar, kostlig
kosterbåt: efter ön Koster i Bohuslän
kosty’m: över tyskan av fra.costume; av
ital. costu’me med samma bet.; av lat.
consuetu’do vana, sed, bruk (jfr
kutym)
kota [-o’-]: av lågty. kote med liknande
bet. (jfr ty. Kote övre delen av hästfot)
kotiljong [kåfiljång] (en sällskapsdans):
av fra. cotillon, bildn. till fra. cotte kjol,
besläktat med ty. Kutte kåpa
kotlett’: av fra. cötelette, bildn. till
forn-fra. coste revben; jfr kust
kotte (gran-, tall-): jfr no. kott litet
nystan; urbet. trol. ’knubb, klump’
kotteri’ slutet sällskap; klick: av fra.
coterie; kollektiv avledn. av fornfra.
cote hydda, av äldre holl. kote hydda; jfr
1 kåta
kotur’n antik fotbeklädnad för tragisk
skådespelare: av grek. koth’ornos
fotbeklädnad för de tragiska skådespelarna
kova [ko’-] pengar: slangord, i sv. känt
fr. mitten av 1’700-t.; av finska kova,
förkortning av kova raha klingande
mynt; eg. ’hård’
kovall’ (en växt, Melampyrum): även
ko-skepling, -vete; ansågs vara en
värdefull betesväxt; betoningen kanske
påverkad av kovalj, vanlig dialektform av
konvalj; jfr dock även k ofen
kox: se koks
koxa [kok’sa] titta: fsv. koxa; bildn. till
sv. dial. koka, koga (no. koga) titta
kraba’t: av likbet. lågty. krabat,
ombildn. av folknamnet kroat; kroatiska
soldater var under 1600-t. kända som
vilda sällar; jfr kravatt
krabb (i uttrycket k. sjö, med korta,
täta, toppiga vågor), även kräpp: trol.
lånat från da. krap sø med samma bet.;
till sv. och no. dial. kräpp, da. krap
trång, snäv, knapp, isl. krappr trång,
svår
krabba: fsv. krabbe (dat. ack. krabba),
isl. krabbi, lågty. krabbe, eng. crab; till
verbet krabba, da. krabbe, isl. krabba
kravla, krabbla, röra sig långsamt o.
besvärligt (se kravla)
krabbasnår (ett slags skånsk
allmogevävnad): av ovisst ursprung; trol. av
krabba i bet. ’krabbliknande
mönster-figur’ och snår; olikfärgade trådar
in-plockas (insnärjas) i varpen
krackelera förse glasyren i porslin med
fina sprickor (ådror): av fra. craqueler
med samma bet., bildn. till craquer
knaka; ljudhärmande. Härtill
kracke-lyr
krafsa: fsv. isl. no. krafsa skrapa, riva
(med klor el. fingrar); ljudmålande,
liksom krabba och kravla
kraft: fsv. krapter, krapt; gemens, germ.
ord (ty. Kraft, eng. craft hantverk,
konst), jfr inkräkta
krage: fsv. kraghi, no. krage; av lågty.
krage (ty. Kragen) hals, strupe,
halskrage
1. krake stör med kvarsittande
grenstumpar (använd som torkställning): isl.
kraki, no. krake; besläktat med krok
(avljud); jfr 2 krake och kräkla
2. krake (klen och mager) stackare:
urspr. samma ord som 1 krake, i bildlig
användning
krakel gräl, bråk: av lågty. krakéle
larm, strid, träta
krakmandel: av holl. kraakmandél,
lågty. krakkmandel med samma bet.; till
lågty. holl. kraken (ty. krachen) knaka,
brista; ljudhärmande
kral öppen plats för boskap i
hottentotter kafferby: av likbet. holl. kraal;
ytterst ett hottentottiskt ord
1. kram [kra’m] (subst.): av lågty. kram
tälttak; av tälttak täckt handelsbod;
kram varor; jfr krämare
2. kram [kra’m] (adj.; om snö): no. kram
(kramm), isl. krammr med samma bet.;
urspr, ’fuktig’; numera dock anslutande
sig till. krama
krama [kra’ma] (kramma): no. krama;
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
