Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hud
hud: fsv. isl. hüS; gemens, germ. ord (ty.
Haut) med släktingar i ett flertal andra
indoeurop. språk; urbesläktat med
skjul
hudflänga: sammansättn. av hud och
flänga i dess urspr. bet. ’flå*
hug sinne m. m.: se håg. Härtill hugad
hågad, intresserad; hugfästa fästa i
hågen, i minnet
hugenott’ fransk protestant: av fra.
huguenot; av ty. Eidgenossè edsvuren,
medlem av schweiziska edsförbundet;
med anslutning till familjenamnet
Hugues
hugga: fsv. hugga, isl. hgggva, sv. dial.
hogga; gemens, germ. ord (ty. hauen,
eng. hew), grundform urgerm. hauwan,
med släktingar i slaviska språk och
litauiska; jfr hö
hugna [hung’na] bereda glädje: fsv.
hugh-na, isl. hugna; bildn. till hug. Härtill
hugnad
hugskott: fsv. hughskot, till skiuta i hugh
skjuta i hågen, ingiva, se hug, håg
hugsvala [hugsvala, hugsvala]: fsv.
hughsvala, egentl, ’svalka sinnet’; till
hug och sval
huj (interj.): av lågty. ty. da. hui med
samma användning
hu k (i brädspel): av lågty. Mk hörn
huka sig: fsv. isl. huka; ovisst, huruvida
inhemskt eller lånat från lågty. hüken
med samma bet.
1. huld vänligt sinnad, bevågen: fsv.
hulder, isl. hollr; gemens, germ. ord (ty.
hold), trol. med urspr. bet. ’lutande,
böjd’, varav sedan ’benägen för’;
besläktat med 1 hälla; jfr 2 hylla
2. huld omvårdnad, beskydd, hägn
(t. ex. utan h. och skydd): av ty. Huld
med samma bet., avledning till adj.
ty. hold, se 1 huld. Härtill huldrik:
efter ty. huldreich
huldra (ett övernaturligt väsen): av
da.-no. huldre, no. hulder, bildn. till ett verb
med bet. ’skyla’ (ty. hehlen), besläktat
med hölja
huliga’n (finsk el. rysk) ligapojke av
värsta dräggen: ett ryskt ord
hull kött (på en levande kropp): fsv.
huld, isl. hold n.; nord. (och forneng.)
ord av ovisst ursprung; se -hy 111
humor
huller om buller: trol. efter lågty. huller
de buller (jfr ty. holter [die] polter);
rimmande uttryck av oklart ursprung. Jfr
det likbetydande eng. helter-skelter
hulling: uteslutande svenskt ord; möjl.
sammansättn. av hull och en
motsvarighet till isl. angi tagg; gadd
hult skogsdunge, liten skog: fsv. hult,
isl. holt; gemens, germ. ord (ty. Holz trä,
skog) med släktingar i ett flertal andra
indoeurop. språk
hum (i uttr. som få hum om): till fsv.
humi dunkel föreställning, misstanke,
no. hum mörk luft; dunkelhet i luften,
jfr hymla
huma’n mänsklig; hygglig;
människovänlig: av lat. huma’nus mänsklig;
människovänlig; artig. Härtill
humani-sera hyfsa; humanis’m kulturrörelse
vid medeltidens slut; bildning på
grundval av klassisk odling; humanist;
humanitet människovänlighet,
mildhet; humanitä’r människovänlig
humaniora [-å’ra] (pl.) filosofiska,
historiska o. språkliga vetenskaper
(motsats: naturvetenskaper): lat. ord, eg.
komparativ av huma’nus mänsklig (se
human) i pl. neutr., med subst.
stu’dia n. pl. studier underförstått; h.
(studia) eg. ’de mänskligare (studierna)’
hum’bug bedrägeri, svindel, skoj: av
eng. humbug, urspr, ’skämt, spratt’
humla: fsv. humbla, no. humla; gemens,
germ. ord (ty. Hummel) av
ljudhärmande art; jfr no. humra, sv. dial. homra
gnägga sakta
humle: fsv. humble, no. humle; trol. lån
från ett finsk-ugriskt el. slaviskt språk
hummer: trol. närmast av ty. Hummer
med samma bet.; detta dock i sin tur
(liksom fra. homard) lånat från ett nord.
språk (isl. humarr, no. hummar).
hu mor allvarsdjupt skämt;
skämtsamhet: känt från o. 1800; över ty. av eng.
humour; av lat. hu’mor vätska, i senare
tid: kroppsvätska; lynne; sinnelag;
bet.-utvecklingen beror på den äldre
läkarkonstens lära om temperamentets
samband med kroppsvätskorna; jfr
humör. Härtill humores’k skämtsam
berättelse: av ty. Humoreske;
humorist
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
