Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - godtycke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godtycke
goutera
godtycke: ursprungl. tvåledat uttryck
(adj. + subst.), t. ex. efter hans godha
tyckio, senare sammansmält till
sam-mansättn.: godhtyckia f. el. godhtycke
n.; till bet. påverkat av ty. Gutdünken;
jfr god tro, god vilja (se godvillig)
m. fi. Härtill godtycklig
godvillig: fsv. godhviliogher, isl. gàöviliaör
egentl, ’som har en god vilja’; adj.-bildn.
till uttrycket god vilja, fsv. godher vili
m. (även sammansättn. godhvili m.
välvilja, gunst; frivillighet, samtycke);
jfr illvillig, motvillig, frivillig; eng.
goodwill
g of f rera [-å-] krusa, vecka; av fra.
gaufrer, bildn. till gaufre honungskaka;
voffla; pressning av tyg; av germ.
ursprung; jfr voffla
g öja struntprat, smörja: trol.
förkortning av papegoja
1. golf [gål’f] havsvik: av ital. goVfo
med samma bet.; av grek. kol’f os barm,
bukt
2. golf [gål’f] (ett spel): av eng. golf
med samma bet., av ovisst ursprung
golv: fsv. isl. golf; nord. ord utan säkert
uppvisade släktingar i andra språk
gom [gomm]: isl. gömr, no. gom; gemens,
germ. ord (ty. Gaumen, eng. gums) med
släktingar i andra indoeurop. språk
gona sig: no. go[d]na seg; bildn. till god
(jfr stelna, tystna m. fi. )
gondol [gåndå’l] venetiansk roddbåt;
luftskeppskorg: av ital. gon’dola, ett
venetianskt dialektord. Härtill
gon-doljä r gondolroddare
gong’gong: av eng. gong, urspr, ett
malajiskt ord
gonorré dröppel, varbildning i
könsdelarna; ytterst av grek. gonor’rhoia
sädesflytning, av gon’os säd, avkomma
och rhoi’a flytning; jfr diarré
goodwill: se godvillig
gordisk [går’disk]: efter staden Gor’dium
i Mindre Asien, där i forntiden en
konstfull knut förvarades, som med ett
svärdshugg löstes av Alexander den
store
gorgoner [-gå’n-] (pl.) (kvinnliga
skräckväsen, vilkas blickar förvandlade till
sten): av grek. Gorgon’es (pl.), till adj.
gorgos’ förskräcklig
gorgonzola [-så’-] (en italiensk ost): efter
staden Gorgonzola i närheten av
Milano
gorilfa: efter en i den grek. skildringen
av kartagern Hannos upptäcktsresa
(omkr. 500 f. Kr.) förekommande
beteckning på ett starkt hårbevuxet,
ap-liknande folk vid Afrikas västkust
gorma vråla, ryta, gräla (vardagl.): sv.
och no. dial. gorma; nord. ord, jfr no.
garma vråla och isl. Garmr,
helveteshunden i Eddan
gorr tarminnehåll; siam, smuts (dialekt,
vard., i vissa trakter uttalat gör): fsv.
isl. gor; gemens, germ. ord av omstridd
härkomst. I vissa trakter gorr-,
gör-förstärkande: görfull o. dyl.
gorå (pl. gordn): kaka som bakas när
man har ’god råd’; i motsats till
tunnrå
gosse: speciellt sv. ord, känt från omkr.
1575; jfr no. gosse stor, stark karl; gält;
av okänd härkomst
got [-o’-] (pl. goter): i nutida form och
uttal ett lärt lånord, av lat. Gothi
(plur.); jfr fsv. isl. götar (plur.);
etymologiskt identiskt med gute; jfr 1 göt
goti’k spetsbågestil, gotisk stil: av fra.
gotique, av ital. go’tico, egentl, ’gotisk*
(stilarten ansågs under renässansen
härröra från de barbariska
germanerna). Härtill gotisk [-o’-, -å’-]
gotta sig ha det skönt och bra, njuta:
bildn. till gott, neutr. av god; känt
från början av 1700-t.; även da.
godte sig
gotter (plur.) godsaker: bildat på gott,
neutr. av god; sålunda: ’olika slag av
gott’; jfr fett, vilt
gouache [goasj’] (målning med
vattenfärg i viss teknik, jfr akvarell): av
likbet. fra. gouache, av ital. guazzo; av
lat. aqua’tio bevattning, till aq’ua
vatten (se akvarell)
gourmand [gormang’d, -man’d] läcker»
gom: se gourmé
gourmé [gor-] finsmakare: av fra.
gourmet, fornfra. gormet vinhandlardräng;
genom suffixväxling även ombildat
till fra. gourmand, varav gourmand
goutera: se gutera
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
