Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fräsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fräsa
funt
fräsa: fsv. no. fræsa; besläktat med
fr as a. Härtill fräs i uttrycket sätta /.
;på ngt (vardagl.)
frä’sch frisk, blomstrande; obegagnad:
av fra. (frais) fraiche, av germ. ursprung,
samma ord som frisk. Härtill fräschö’r
fräta: av lågty. vreten äta glupskt; fräta
(ty. fressen, eng. fret); urspr, en bildn.
med partikeln fra- och verbet äta;
jfr 2 frossa
1. frö: fsv. frø, isl. fra, frjà; nord. och
got. ord av dunkelt ursprung
2. frö groda (grodfrö grodunge): fsv.
frødh[er], isl. fraud[r] med samma bet.;
möjl. till sv. dial. frö[d] skum, fradga,
isl. fraud, besläktat med frodig,
fradga
fröjd: fsv. fryghp, frøgdh, isl. frygd; trol.
lån av lågty. vröude (holl. vreugde, ty.
Freude), bildn. till adjektivet ty. froh
glad (isl. frar rask, sv. dial. frå
morgonpigg)
fröken: av lågty. vröuken,
diminutiv-bildn. till vrouwe, vrüwe fru (se fru);
jfr ty. Fräulein med samma bet.
fubbla: no. fulla; jfr sv. dial. febbla,
f abb[a snubbla, fumla
fuchsia [fuk’sia] (en prydnadsväxt): efter
den ty. läkaren och botanisten Leonhard
Fuchs (1501—1566)
f uf fens: sannolikt lånord, men ovisst
varifrån
fuga (musikstycke för orgel, där ett tema
upprepas i olika stämmor): av ital.
fu’ga, med urspr. bet. ’flykt’
fukt: fsv. fukt, no. fukt; av lågty. vucht
fuktighet, till adj. vucht fuktig (ty.
feucht), av ovisst ursprung. Härtill
fuktig
fukter (pl.) upptåg, knep: trol. från
tyskan; jfr ty. dial. Fucht häftig rörelse, till
fechten fäkta
ful: fsv. ful, isl. full; gemens, germ. ord
(ty. faul murken, lat; eng. foul rutten,
oren) med urspr. bet. ’rutten,
stinkande’, och med släktingar i andra
indoeurop. språk
full: fsv. fulder, isl. fullr; gemens, germ.
ord (ty. voll, eng. full), med släktingar
i andra indoeurop. språk; jfr fylla;
plenum
fullborda: fsv. fulbordha göra färdig,
till fulbordha färdig, fullkomlig (egentl,
med fulla bord, om skepp), isl.
fullborda-, härmed har sammanfallit ett fsv.
fulbordha gilla, bekräfta, av lågty.
vul-borden med samma bet.
fullkommen: fsv. fulkomin, egentl, perf.
part. till fulkoma göra färdig, fullborda;
gemens, germ"; ord (ty. vollkommen).
Härtill fullkomlig [full’kom-, fullkorn’-]
fullmakt: av lågty. vulmacht med
samma bet. Härtill fullmäktig
fullständig: av lågty. vulstendich, ty.
vollständig med samma bet.
fullända fullborda, avsluta: efter lågty.
vule.nden, ty. vollenden med samma
bet., eg. ’föra till fullt slut’
fumla: no. fumla; besläktat med sv.
famla och no. fimla fingra på
fundament grund; fotstycke: av lat.
fundamen’tum grundval; jfr 1
fundera. Härtill fundamenta’1
funder (pl.) påhitt, knep: fsv. fund fynd,
påfund, biform till fynd; även i
uttrycket komma underfund; jfr påfund,
samfund, ill-, spetsfundig,
underfund, 2 fundera, fynd
1. fundera grundlägga: av lågty.
funder en, av lat. funda’re med samma bet.;
till lat. fun’dus grund; se 1 fond
2. fundera grubbla, överväga: trol.
ombildning av sv. dial. funda med samma
bet. (jfr plantera för äldre planta,
härbärgera för äldre härbärga), till fund
påfund (se funder); till bet. påverkat!
av konfundera. Härtill fundersam
fungera (fung-ge’ra) tjänstgöra, vara i
gång, verka: ytterst av lat. fung’i
fullgöra, utöva: av ovisst ursprung; jfr
funktion
fun’kis (det är /. o. dyl.) (vardagl.):
förkortad ordbildn. på funktionalism
funktion [fungksjo’n] förrättning;
livsyttring: av lat. fun’clio med samma bet.,
till fung’i (se fungera). Härtill
funktionera fungera; funktionell’;
funktionär tjänstförrättande, (lägre)
tjänsteman; funktionalism (konstriktning):
nybildn. från o. 1925; funktionalistisk
(även) ändamålsenlig, lämplig
• funt dopfunt: fsv. funter, fonter, isl.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
