Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dyspepsi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyspepsi
2. död
dyspepsi’ dålig matsmältning: av grek.
dys- dålig och pep’tein smälta
dyster: av lågty. duster med samma bet.
och dunkelt ursprung
dyvelsträck (ett slags gummiharts): av
lågty. düvels-dreck, egentl,
’djävulsträck’; jfr dyvla, träck
dy vi ka propp (i avtappningshålet i en
båt): dial. även dövika, devika, också
propp i bottenhålet på tunna el. kar;
av lågty. dövicke med samma bet.,
besläktat med dubb
dyvla (på): av lågty. verbet düveln,
bildat på diivel djävul; jfr dyvelsträck
då: fsv. isl. pd, besläktat med den
dåd: fsv. isl. daS; gemens, germ. ord
(ty. Tat, eng. deed), besläktat med dat,
don och 2 dom; jfr odåd, illdåd
dådra (en växt, Camelina): av omstritt
ursprung, möjl. besläktat med no., sv.
dial. dudra skaka; yra m. m.
dålig: isl. ddligr, no. dàleg; bildn. till
ett i isl. belagt adj. dar som gör ett
starkt intrj^ck; i da. ombildat till dårlig
dåmera: trol. nybildning efter numera
1. dåna dundra: isl. no. duna; ett i
flera germ. språk belagt ord, nära
besläktat med döna
2. dåna svimma: fsv. dana, no. dåna;
bildn. på ett adj. (part.), belagt i isl.
ddinn död; jfr dana arv
dåre: fsv. isl. däri; av lågty. doré (ty.
Tor), egentl, ’omtöcknad, förvirrad’
dåsa: jfr no. dosa vila, stanna och sv.
dial. dusa slumra, no. isl. dusa; möjl.
besläktat med 1 dus. Härtill dåsig
däven: se doven
1. däck golv på fartyg: av lågty. deck,
egentl, ’betäckning’; till decken (se
täcka)
2. däck ytterring (av gummi) på cykel
eller bil: egentl, samma ord som 1
däck
däckel (en teknisk term): av ty. Deckel
med bl. a. samma bet., bildat på decken
täcka; jfr däck
däcker tiotal (skinn): ytterst av lat.
decur’ia tiotal; avdelning på tio
dädan (dän): fsv. pæpan (jfr isl. padan);
av samma pronominalstam som i den,
då, med ett suffix, som betecknar
riktning från ngt; jfr hädan, nordanm.fl.
dägga giva di: fsv. dæggia, besläktat med
dia. Härtill däggdjur
dä ja: se dej a
däld: bildn. på stammen i dal
dämma: bildn. till 1 damm. Härtill
dämma (liten) damm (sydsv., västsv.);
fördämma, fördämning
dämpa: fsv. dæmpa; av lågty. dempen,
bildn. till damp ånga, rök (ty. Dampf);
egentl, ’komma att ånga’; därav ’kväva,
undertrycka (elden); dämpa’
dän: se dädan
dän g a: fsv. dængia, isl. dengja; besläktat
med fsv. diunga slå; trol. urspr,
ljud-härmande
dän ka stänka tvättkläder: da. dynke, no.
dynka med samma bet.; sannolikt
om-bildat efter stänka
där: fsv. pær (jfr isl. par); av
pronominal-stammen i den, då, dädan och ett
suffix -r, som betecknar plats, läge;
jfr 1 här
däran’ (i uttiyck som han måste d.;
han är illa d.; det var nära d.): efter tv.
dar an därvid, därtill, i liknande
användning
därest: bildn. till där, trol. efter mönster
av varest
däst [dä’st]: trol. samma ord som isl.
dàstr utmattad och besläktat med no.
dæsa vara vanmäktig
däven: fsv. dcevin; jfr fsv. dæver; i
övrigt dunkelt
dävert (lyftkran för livbåtar): med
om-bildn. efter andra ord på -ert (buffert,
hävert m. fi.) av eng. davit med
samma bet. (fornfra. daviet); da. david;
troligen av mansnamnet David; jfr
dyrk
dö: fsv. døia, døa, isl. deyja; gemens,
germ. ord med släktingar i andra
indo-europ. språk; jfr död, 2 dåna,
danaarv
döbattang’ dubbeldörr: av fra. pörte à
deux battants dörr med två flyglar
1. död (subst.): fsv. døper, isl. dauör,
gemens, germ. ord (ty. Tod, eng. death),
verbalsubst. till dö
2. död (adj.): fsv. døper, isl. dauår,
gemens. germ. ord (ty. tot, eng. dead);
gammal participialbildn. till dö
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
