Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - cedilj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cedilj
ceremoni
ce’dere vika undan; avstå m. m.; jfr
cession, accessit, recess,
succession, abscess, discessus, excess
cedil’j hake under bokstaven c [g],
angivande att denna uttalas s: av fra.
cédille; ett lärt ord, bildat på spanska
cedilVa litet c
cedrat kanderat citronskal: modern
bildn. på lat. ced’rus citronträd; ceder;
med sidoformen citfrus; jfr ceder,
citron
cele’ber ryktbar: av lat. ceVeber
namnkunnig. Härtill celebrera högtidlighålla,
celebritet berömdhet
celest himmels-: av lat. cæles’tis
himmelsk, till cæ’lum himmel
celibat ogift stånd: av lat. cæliba’tus, av
cæ’lebs ogift
1. cell: av lat. celia (liten) kammare
2. cell- (i cellull, -stoff m. fi.): förkortning
av cellulosa
cell’0 violoncell: av ital. cell’o, förkortn.
av violoncello; jfr violoncell. Härtill
cellist
csllofa n genomskinligt papper av
cellulosa: modern bildn. av cello- (till
cellulosa) och -fan genomskinlig, till
grek. pha’inein göra lysande
celluloi’d (en konstmassa, först framställd
i Amerika omkr. 1865): modern bildn.
av cellulosa, med den i ämnesnamn
vanliga ändelsen -id
cellulo’sa cellämne; kemisk trämassa:
bildn. på nylat. cellulo’sus rik på små
celler, av ceWula, liten cell, diminutiv
av celia, se cell \
cembalo [tjem’-] (ett musikinstrument):
av ital. cembalo; av lat. cym’balum, ett
slaginstrument
cement: av lat. cæmen’tum stenmassa,
till cæ’dere hugga
cena’kel (antik) matsal; trångsint
nykterhetsförening: av lat. cena’culum
matsal; vindsrum
cendré [sangdre’, sandre’] askfärgad;
askblond: av fra. cendré, till cendre aska,
av lat. cin’is aska
cenotatium minnesvård på en plats, där
den döde icke är begravd: ytterst av
grek. Tcenotafion, av Jcenos’ tom och
tajos gravvård
cen’sor (pl. censo’rer) granskare (av
böcker, av examina o. dyl.): av lat.
cen’sor viss ämbetsman; granskare, till
cense’re granska, värdera; jfr censur,
census, recensera
censu’r granskning; presstvång: av lat.
censu’ra granskning, till cense’re; se
censor
census värdering; viss
förmögenhetsställning som villkor för valrätt: av lat.
cen’sus folkräkning; förmögenhet, till
cense’re; se censor
cent hundradelen av en dollar: av lat.
cen’tum (fra. cent) hundra; jfr
centi-centa’ur, kenta’ur (mytiskt väsen,
hälften människa och hälften häst): av lat.
centa’urus, av grek. hen’tauros med
samma bet.
center mitt; mittparti: ytterst av lat.
cen’trum medelpunkt; se centrum.
Härtill centerpartiet (1957)
centi- (i centiliter m. fi.) hundradels:
till lat. cen’tum hundra
centner 100 kilo; (förr) 100 skålpund:
av ty. Zentner med samma bet., ytterst
av lat. centena’rius som innehåller
hundra; jfr centi-
centra l mitt-, mellan-: av lat. centra’lis
hörande till centrum
centrifugat riktad från medelpunkten
utåt: modern bildn. av lat. cen’trum
medelpunkt och fug’ere fly; motsats:
centripetal. Härtill centrifug maskin
för att genom centrifugalkraften skilja
tyngre o. lättare partiklar åt
centripeta’1 riktad inåt mot
medelpunkten: modern bildn. av lat. cen’trum
medelpunkt och pefere söka; motsats:
centrifugal
centrum (pl. centra) mitt, medelpunkt: av
lat. cen’trum med samma bet., av grek.
hen’tron spets, medelpunkt, till Jcente’in
sticka; jfr koncentrera, central
cerat (ett slags salva): modern bildn. på
lat. ce’ra vax
cerea’lier (pl.) spannmål: bildn. på lat.
cerea’lis som hör till säden (egentl, till
Ceres sädesgudinnan)
cerebra l hjärn-: modern bildn. på lat.
cer’ebrum hjärna
ceremoni’ högtidlig handling; pl. krus,
fjäsk: av lat. cærimo’nia helighet; heligt
bruk, möjl. av etruskiskt ursprung.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
