Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - IX. Köttföda eller växtföda - Recept mot samhällskroppens sjukdomar - Några statistiska siffror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖTTFÖDA ELLER VÄXTFÖDA ?
101
gång. Betrakta vi åter jordbruket som en storindustri
och söka bedrifva det efter mönstret af våra dagars
fabriker, då våldföra vi naturens ordning, och straffet
uteblifver lika litet här, sorn det uteblifvit inom storindustrien,
ty på den kommer efter ali sannolikhet en gång våra
moderna samhällen att falla i spillror.
Minskad njutningslystnad, sparsamhet, enkelhet,
måttlighet, arbete och förmåga af försakelser äro de enda
botemedlen mot samhällskroppens sjukdomar och genom
intet annat medel i verlden kunna dessa egenskaper
lättare och säkrare förvärfvas än genom ett omfattande af
ett naturenligt lefnadssätt. Dermed hafva vi äfven från
denna synpunkt sedt besvarat frågan: »köttföda eller
växt-föda» till växtfödans förmån.
Men vi kunna afvinna vårt ämne ännu flera
synpunkter. Till de menskliga ofullkomligheterna hör äfven
vår idékrets ringa omfattning. Den för barnet
karakteristiska egenskapen, att det koncentrerar sin uppfattning
inom barnkammarens ringa område vidhänger äfven i
mer eller mindre grad den vuxne. Stadsbon ser i sin
stad, bonden i sin by en spegelbild af lifvet, som han
gerna vill identifiera med lifvet sjelft, han betänker ej,
att han sjelf är en droppe i hafvet af lefvande väsenden
på vår jord, och att denna åter är ett sandkorn i
solsystemen. Och denna brist på vidd i åskådningen gör att
vi gerna, när vi vid middagsbordet med välbehag inandas
ångorna från den doftande steken, tro att alla menniskor
äro i samma afundsvärda belägenhet som vi, och att det
måste så vara för att vi skola kunna vara i stånd att
föra ett lyckligt och verksamt lif.
En blick på några statistiska siffror tager oss
emellertid lätt ur denna villfarelse.
Statistiken ådagalägger, att Europas befolkning
förbrukar mer kött än Asiens alla invånare tillsammans.
Det mesta köttet förtäres i England, der dagligen i
genomsnitt kommer cirka 100 gram på person; i Frankrike
utgör motsvarande siffra blott 34 gram. Men af denna, i
och för sig, ringa qvantitet kommer naturligen den ojem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
