Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - IX. Köttföda eller växtföda - Kött och kraft?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Köttföda eiler växtföda?
Denna mycket omtvistade fråga, på hvars utredande
floder af bläck blifvit spilda, är i sjelfva verket mycket
enkel. För att finna svaret på densamma, behöfva vi
nämligen endast veta, hvilken proportion mellan ägghvita
och kolföreningar som är den riktiga i vår näring. Ty
om den proportion mellan dessa näringsämnen, som är
till finnandes i våra fullständiga födoämnen, är den
riktiga, så behöfva vi naturligen ej bekymra oss om att
på annat håll söka ersättning för möjliga brister å
ägghvita. Att detta förhållande verkligen måste anses vara
det rätta hafva vi i det föregående sökt ådagalägga, till
deras tjenst, som möjligen kunna vedervåga den
uppfattningen, att naturen i berörda hänseende skulle låtit ett
misstag i proportionsräkningen komma sig till last, hvilket
misstag sedermera af professorn i näringsfysiologi blifvit
upptäckt och rättadt.
Men tyvärr kunna vi ej låta oss nöja med denna
enkla och klara bevisföring.
Ty sambandet mellan kött och kraft har alltsedan
Liebig’s dagar upphöjts till rang, heder och värdighet af
en »vetenskaplig» hypotes och »autoriteterna» på
näringsfysiologiens område hafva t. o. m. noggrannt angifvit huru
stor del af det dagliga ägghvitebehofvet, som bör fyllas
med vegetabilisk och huru stor del med animalisk
ägghvita. Och så länge den vetenskapliga hypotesen
omfattas med ali den troskraft som endast tankelättjan förmår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
