Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
hända som mänskligheten över huvud, påverkat myten.
»När», säger Schück, »en myt icke blott är en enkel
religiös tro — saknande alla händelserika förvecklingar
— utan en verklig episk berättelse, i vilken en
episodrik händelse framställes, då äger man enligt min
övertygelse däri ett kriterium på att folksagan spelat in i myten
och att folksagans hjältar här iklätt sig namn som lånats
från myten.» Schück utgår härvid från en observation
på den mänskliga fantasiens verksamhet och erinrar om
hur lätt t. ex. anekdoter återföras till vissa bekanta
personligheter eller särskilt skapade typer (Kolingen,
Eulen-spiegel m. fi.). Samma fenomen möter inom litteraturen.
Alla trollhistorier t. ex. som voro i omlopp vid
medeltidens slut knötos till den då ryktbare Fausts gestalt. I
den franska medeltidens nationella riddarsaga är
konungen nästan alltid Karl den store. Den moderna
forskningen har emellertid uppvisat, att de ifrågavarande
händelserna alls icke hänfört sig till den mäktige kejsaren utan
till flere andra monarker. Men dessa glömdes, under det
folkfantasien fortfarande erinrade sig det medeltida
västerlandets mäktigaste kejsare. Den spirituelle finske
författaren Gustaf Mattsson skriver i ett resebrev från
Zürich: »Störst av dem (kyrkorna) är Grossmünster, vars
ena torn högt uppe har en nisch, i vilken en furstlig
person sitter i regnskydd sedan 800 år tillbaka. Ingen vet
med bestämdhet vem han är, och därför är han Karl den
store.»
Av den lärde engelske orientalisten Benfey, till vilken
bl. a. den framstående fransmannen Gaston Paris
ansluter sig, framställdes år 1859, i strid mot den grimmska,
den teorien att de europeiska folkens sagor icke äro
gaimla myter utan att de i historisk tid importerats eller
vandrat till Europa från orienten, särskilt Indien. Ben-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
