Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
jungfru, ur vars mun generation efter generation lyssnat
till de gamla sagorna och de bibliska berättelserna:
»Gamla Cilla! Kerstin ser sig omkring i det
välbekanta rummet, där varje vrå är fylld av den dödas ande,
och där själva väggarna borde genljuda av de otaliga
sagorna från Cillas mun. Hon ser det lilla bordet vid
fönstret med sin vita duk, bibeln och Tomas a Kempis,
karmstolen med det prydliga överdraget och
blomkrukorna i fönsterkarmen. Dessa få ting jämte klädkistan
därborta mellan barnens sängar var allt vad Cilla kunnat
kalla sitt eget i världen ... Gamla Cillas liv, ja, det hade
så gått upp i andras, i husbondfolkets och barnens,
framförallt barnens, att det förefallit som om hennes egen
existens fullkomligt utplånats ... Kerstin tänker på
hennes gudsfruktan, som var högtidlig och allvarsfylld
som patriarkernas och profeternas, på hennes
kraftfulla vilja och på hennes sköna, blommande fantasi, som
i femtio år inom dessa fyra väggar och under detta låga
tak skapat ett paradis, där barn kunde leva lyckligare
än någon annanstädes.
I ett nu ser Kerstin den gamla barnkammaren fjlld av
alla de gestalter som på Cillas varde befolkat hennes
barndoms värld. Det är ett ändlöst, brokigt tåg, från
de store ur gamla testamentet till Ali Baba, Mästerkatten
i stövlar, Askungen och lille Prick. Och med dem följer
sorlet från avlägsna vatten, fasslet av vagnar och vapen,
knastrandet av lågorna från Fågel Fenix’ bål och Fågel
Blå’s underbara kvitter. Å, gamla Cilla, gamla Cilla!
En gång, tänker Kerstin, när allt det gamla är
förgånget, skola Tomas barn leka i denna samma
barnkammare. Men aldrig skall den kunna bli vad den varit när
Cilla inte längre sitter i sin stol med myrtenträdet och den
stora Kristi bloddroppen bakom sig på fönsterbrädet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
