- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
85

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sätt, hvarpå Ni nyss talade anslog Ni en ton, hvilken
kom strängarne i mitt hjärta att vibrera... Utan
omsvep taladt: Ni afskyr kriget?»

Tillings ansikte fördystrades.

»Förlåt mig, fru grefvinna!» sade han. »Förlåt,
att jag inte kan yttra mig öfver detta ämne!...
Äfven beklagar jag lifligt, att jag icke kan kvarstanna
längre. Man väntar mig, sannolikt med otålighet,
annorstädes.»

Nu var turen hos mig att visa ett kallt ansikte.
Förmodligen var det prinsessan, som väntade honom.

»Då vill jag icke uppehålla Er», genmälde jag
kallt.

Utan att anhålla om tillåtelse att en annan dag
förnya besöket, bugade han sig och försvann.

*     *
*



Karnevalen var förbi. Dess ystra munterhet var
nu en saga blott. Rosa och Lilly, mina systrar, hade
haft »ofantligt roligt». Hvar och en af dem hade
gjort ett halft dussin eröfringar. Likväl fanns bland
dessa intet passande parti och »den rätte» hade ännu
icke korsat deras väg. Så mycket bättre! De ville
gärna njuta af ännu ett par flickår, innan de
underkastade sig det äktenskapliga oket.

Och jag?... I ett af de röda häftena har jag
i följande ordalag skildrat mina karnevalsintryck:

»Jag är glad öfver att det evinnerliga dansandet nu
omsider är förbi. Det började redan blifva enformigt.
Alltjämt samma turer, alltid samma konversationer,
hvarje afton en och samma dansör! Ty om det nu
den ena gången är husarlöjtnant X, och den andra
gången dragonlöjtnanten Y. och den tredje gången
ulanryttmästaren Z. — så är det likväl alltid samma
bugningar, samma anmärkningar, samma
konversation, samma suckar samma blickar! Icke en enda
intressant människa i hela skaran! Och den ende,
som i alla fall... men låtom oss icke tala om honom!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free