Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken förödmjukelse för hela kvinnokönet att vara
afstängdt från all möjlighet att få såsom krigare lägga
i dagen sin fosterlandskärlek, sin äregirighet, sin
pliktkänsla. När jag någon gång hörde talas om kvinnans
emancipation, om hennes kraf på likställighet med
mannen (det måste dock medgifvas, att man sällan
hörde talas därom under mina ungdomsdagar; skedde
det någon gång, var tonen vanligen spefull och
omdömena voro föga gynnsamma) — hörde jag, som
sagdt, någonting därom, så togo emancipationstankar
och däraf framkallade önskningar alltid en och samma
riktning, hvilken kan tydliggöras genom följande ord:
kvinnan bör äga rättighet att bära vapen och
deltaga i krigen. Med hvilken förtjusning läste jag icke
i historien om en Semiramis, om en Katarina II: »de
förde krigen med den eller den grannstaten», »de
eröfrade det eller det landet»...!
Nåväl, hvad skall jag säga om historien? I den
form, hvari den bjudes vår ungdom, måste den anses
vara en af hufvudkällorna till den rådande beundran
för kriget. Genom de historiska läroböckerna
inpräglas uti barnasinne*, att Gud, »härskarornas herre»,
oaflåtligen tillställer nya slaktningar och blodbad samt
att fältslagen utgöra, så att säga, den triumfvagn, på
hvilken folkens och mänsklighetens historia drager
fram under sekel efter sekel, att blodbaden äro
resultaten af en oöfvervinnerlig naturlag samt med
nödvändighet återkomma tid efter annan liksom stormen,
hafvets uppror, jordbäfningar och vulkaniska utbrott;
att krigen visserligen föra med sig skräck och fasa;
ekonomiska förluster och ödeläggelser, men att dessa
små olägenheter till fullo uppvägas genom att åt det
allmänna medföra landvinningar och andra
fördelar samt åt den enskilde utmärkelser och ära eller
åtminstone det lyckliggörande medvetandet att hafva
uppfyllt sin plikt. Gifves det då verkligen härligare
död än den man går till mötes på slagfältet, det s. k.
ärans fält? Finnes det en ädlare och mera
eftersträfvansvärd odödlighet än den, som är krigets hjältar
beskärd?... Allt detta framgår tydligt ur samtliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
