Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
göra dig några förebråelser. Du har ju din frihet!
— Ja, det skulle jag tro.
Hon satte sig ned på soffan.
— Det är alltså slut mellan oss, viskade hon.
Anna hade förlorat all besinning. Då och då
öppnade hon ögonen och såg på Bert med vilda blickar.
Dessemellan vred hon sig som om hon höll på att
dö av smärta. Bert hade ställt sig framför henne
för att dölja henne så mycket som möjligt.
— Anna, så samla dig då och låt bli sådana här
komedier.
— Skicka bort de här förskräckliga människorna,
stönade hon med döende stämma.
— Prat, sade han med dämpad men vredgad röst,
res dig nu och det strax.
— Ack, låt mig sitta ett ögonblick. Alltsamman
är ju så likgiltigt. Allt är förbi — ja, gå bara — jag
håller dig inte kvar.
Bert ryckte på axlarna, bet i mustaschen, gjorde
min av att vilja gå, men stannade. Han såg
nämligen, att något särskilt måste ha inträffat. De
utklädda gästerna hade plötsligt blivit tysta och
betraktade något, som Bert ej kunde se från den alkov,
där han uppehöll sig med Anna. Kapten Dehwitz
stod som förstenad med ett glas i handen, hans stela
ögon sågo ut som ville de krypa ut ur ögonhålorna
och det mörkröda ansiktet.
Horstmann hade kommit in. En stund hade han
stått stilla framför sitt hus, bakom vars upplysta
fönster brokiga gestalter rörde sig. Så gick han
långsamt och med böjd hållning in i huset. Hatten
hade han helt mekaniskt tagit av sig och hans slöa
blick svävade frånvarande över de församlade. Han
rörde sig framåt som en automat, han såg allt och
såg dock ingenting. Hans ögon hade ännu ej
upptäckt de två han sökte. Alla de andra voro honom
fullständigt likgiltiga.
— Men vad betyder detta?
— Åh, det är en mask, sade en herre, utklädd
som positivspelare.
— Är ni verkligen äkta, farbror lille? frågade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
