Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
små » protester; ty hon suckade, då hon tog på sig
sin nya organdieklädning, rynkade pannan åt sig
sjelf): just som hon med: en oförvitlig, bugning knöt
hattbanden, satte med: den, största svårighet knapp-
nålarne i sin krage, rynkade vanligen ihop ansigtet,
då hon skakade ut näsduken, hvars broderi var lika
retsamt för hennes näsa, som de förestående visiterna
för hennes känslor; och då hon slutligen, för att
blifva riktigt elegant, klämt in händerna i trånga
handskar : med - två knappar och en tofs, vände hon
sig. till. Amy .med ett enfaldigt ansigtsuttryck och
sade undergifvet:
"Jag är fullkomligt olycklig; men om du anser
mig presentabel, så dör jag lycklig."
«Du är utmärkt bra. Vänd dig nu långsamt
omkring, så att jag riktigt får granska dig noga."
Hanna vände sig omkring, och Amy gjorde några
förbättringar här och der, sedan gick hon några steg
tillbaka, lade hufvudet på sned och sade helt förtjust:
"Ja, du är förträfflig, och ditt hufvud kunde jag ej
önska bättre, ty den hvita hatten och den skära
rosen äro förtjusande. . Skjut axlarne tillbaka och
håll händerna ledigt, det gör ingenting om hand-
skarne klämma litet. Det är en sak, som du gör
bra, Hanna, och det är ditt sätt att bära en sjal
jag kan inte göra det så bra; men det är mycket
vackert att se dig bära upp den, och jag är så glad
öfver, att miss Norton gaf dig den der vackra sjalen;
den är visst icke dyrbar, men den ser präktig ut och
de der vecken öfver armen falla riktigt artistiskt.
Sitter min sjalsnibb i midten, och har jag fästat upp
min klädning jemnt? Jag tycker om att visa mina
kängor, ty mina fötter äro vackra, fastän min näsa
inte är det."
"Du är alltid vacker och glad," sade Hanna, i
det hon satte handen för ögonen som en kikare och
med en kännares min betraktade den blåa plymen
mot det gula håret. "Var så god och säg, made-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
