Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då han fanns i livet. Hon var alltför upptagen
av sitt eget liv, av sina sällskapsplikter och av
sin älskade Oscar för att ha någon tid övrig
för amiralen. Hon visste ju, att han hade det
bra, var utan ekonomiska bekymmer och
trivdes i sitt hem och sin lilla trädgård. Han
behövde henne ju egentligen inte, och hon
tycktes alldeles glömma bort, att människor
alltid behöva kärlek och att gamla föräldrar
taga emot varje bevis på ömhet från sina barn
med samma tacksamhet som en tiggare tar emot
en bit bröd, som räckes med givmildhet.
Innan hon reste, hade hon blott hunnit göra
ett flyktigt litet besök hos amiralen. Det första
under flera månader, och nu skulle hon aldrig
träffa honom mer!
Plötsligt stod hennes barndom för henne, då
hon lekte i den stora trädgården på
Kungsholmen bredvid det hus. amiralen ärvt efter
sin far, och hon tyckte, att ingen tid hade varit
så lycklig som den. Vad hennes far hade
varit god emot henne, alltid god och vänlig,
och vad han hade varit god emot hennes mor,
som hon endast kom ihåg som sjuk och
lidande. Men sedan hon förlovat sig med
konsul Lücke, som då inte ännu var konsul, hade
— 184 —,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
