- Project Runeberg -  Väninnorna. Berättelse för unga flickor /
153

(1912) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon darrade på händerna och plirade med
ögonen för att framkalla ett par tårar, som
dock inte infunno sig ...

Äntligen hade man nått den fjärde maj, den
dagen, då konsuln, konsulinnan och Anna hade
bestämt sig för att resa. De skulle ta
natttåget till Trelleborg och sedan över Sassnitz
till Berlin. Amiralen hade hälsat och önskat
dem lycklig resa, men han bad dem att inte
vänta att se honom på perrongen. Han tyckte
allt avskedstagande vid järnvägen var onödigt
och dumt.

»De, som resa tänka bara på sina väskor
och paraplyer», sade han, »och stå i fönsterna
med intetsägande, fåniga leenden; och vi, som
stå på perrongen, stirra upp emot dem och ha
inte en tanke i huvudet, men önska bara att
tåget måtte gå. Emellertid dröjer det alltid
så länge, att det blir tid att skaffa sig en
god bronchit eller i bästa fall en briljant
snufva. Nej jag tackar! Jag stannar hemma,
och du hälsar så mycket, lilla Louise, och
köper någon god choklad på vägen som reskost
åt Anna.»

I god tid stod Louise i väntsalen och såg
emot dörren, och strax efter kommo de re-

— 153 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaninnorna/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free