Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Fristad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det skulle väl inte vara så stor konst»,
svarade Anna i litet utmanande ton.
»Först får du i alla fall fråga pappa, om han
tillåter henne att stanna. Vi få inte göra
något, som inte pappa ger sitt samtycke till.»
»Jag skall fråga pappa», svarade Anna lugnt;
men hon kände sig ändock ganska orolig vid
tanken på, vad fadern skulle komma att svara.
Då han kom hem en kvart före middagen,
som serverades klockan half sju, och hade klätt
om sig, knackade Anna på hans dörr.
»Stig på!» ropade han i upprymd ton, och
då Anna kom in, såg hon genast, att han var
vid gott lynne, där han stod och fäste
turkosknapparna i sina manschetter.
Hon gick bort emot honom, och i det hon slog
båda armarna om hans hals och såg honom i
ansiktet, sade hon med sin mest inställsamma röst:
»Jag har en bön till dig, pappa lilla. En
bön, som du inte får neka mig.»
»Och det är?» frågade han, efter att ha
lösgjort sig från hennes armar och börjat mjuka
upp manschettknapphålen genom att gnida dem
mot tänderna.
»Jo, jag har fått en gäst, som jag vill
behålla några dar här!»
— 73 —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
