Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Sätt upp det, lille far.
Jag gick bort till läspulpeten, där ikonen Frälsaren
på vattnet låg, och skulle sätta fast ljuset, men råkade
slå ner ett annat. Jag böjde mig ner och tog upp det
och skulle till att sätta fast det — då slog jag ner två
andra. Jag började sätta fast dem — då slog jag
omkull fyra! Jag runkade på huvudet, nej, tänkte jag,
nu är då säkert småsatarna framme... Jag böjde mig
ner och reste mig upp så brått med de tappade ljusen,
och då slår jag hjässan i ljusstaken och ljusen till att
dråsa ner. Men nu blev jag rosenrasande och tog själv
och slog ner alla de kvarsittande ljusen. När det är
så fatt, tänkte jag, då är det bäst jag gör alltihop själv.
— Och vad fick ni för det?
— De ville skicka mig inför rätta för det, men det
bor en eremit i en jordkula hos oss, den blinde munken
Sysa, och han sa:
— Vad skall ni skicka honom inför rätta för, när
det var satans tjänare som förledde honom till det där?
Fader igumenen rättade sig efter honom och täcktes
låta stänga in mig i en tom källare.
— Satt ni länge i den där källaren?
— Fader igumenen täcktes inte bestämma hur länge
jag skulle sitta där, han sa bara: sätt in honom, och
jag satt där hela sommarn, ända tills frosten kom.
— Det var väl bra långtrådigt och svårt att sitta
där, värre än på stäppen?
— Neej då, det kan väl aldrig jämföras. Här hörde
jag kyrkklockorna, och så hälsade kamraterna på mig.
De kom och ställde sig ovanför hålet och pratade med
mig, och fader skattmästarn lät hissa ner en handkvarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
