Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förr och höll honom inte för mer än en scharlatan
eller pajas, för han gick omkring från marknad till
marknad och brukade tigga herrarna om allmosor på
fransyska språket. Han skulle låtsas vara av fin
familj och hade varit militär, men hade slösat och
spelat bort allt vad han ägde, och nu vandrade han
omkring och tiggde... På det värdshuset dit jag nu kom
försökte uppassarna köra ut honom, men han ville inte
gå, utan stod kvar och sa som så:
— Ni vet visst inte vem jag är? Jag är betydligt
för mer än ni, skall jag tala om. Jag har haft livegna
jag, och jag har för mitt nöjes skull pryglat upp
många sådana spolingar som ni på stallgården, och att
jag har mistat allt, det var Guds särskilda vilja det,
och på mig är satt vredens insegel, och därför vågar
ingen röra mig.
Uppassarna ville inte tro honom utan bara skrattade,
men han gick på och berättade hur han hade levat
och åkt omkring i ekipage och kört bort alla civila
herrar ur stadsparken och en gång hade kommit
naken till guvernörens fru, men nu, sa han, har jag
blivit förbannad av Gud för min egenviljas skull och
hela min natur har förstenats och jag måste jämt och
ständigt blöta den, och ge mig fördenskull vodka —
med pengar kan jag inte betala, men jag skall äta upp
glaset.
En av gästerna sade till om vodka åt honom för att
få se hur han skulle äta upp glaset. Han stjälpte genast
i sig vodkan och vad han lovat det höll han. Han
började bita itu glaset med tänderna och åt upp det i allas
åsyn, och det blev ett jubel och ett skratt. Men i mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
