- Project Runeberg -  Den förtrollade vandringsmannen /
96

(1929) [MARC] Author: Nikolaj Leskov Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där hemma hos sig, men med vem det var sa de inte,
men de eggade upp tatarerna mot ryssarna. Jag måtte
väl ha hört den där röde — mycket kunde han inte
säga, men han sa något som lät likt "överheten" på
ryska, och så spottade han. Men några pengar hade
de inte med sig, för alla asiater vet att kommer man
till stäppen med pengar, då kommer man inte därifrån
med huvudet i behåll, men de försökte locka våra
tatarer att driva en hästhjord över deras flod Darja och
göra upp där på andra sidan. Tatarerna funderade
både hit och dit och visste inte om de skulle säga ja
eller nej. Det syntes att de var rädda för något.

De andra försökte först övertala dem med goda ord,
och sen började de också skrämma dem.

— Gör det, sa de, annars går det er illa, vi har en
gud som heter Talafa, och han har skickat sin eld
med oss. Akta er att inte guden blir vred.

Tatarerna kände inte till den där guden och trodde
inte han skulle kunna göra dem något ont på stäppen,
vintertid, med sin eld. Men den där svartskäggige, som
hade kommit resande från Chiva i röd kaftan, han sa,
att om ni tvivlar, så kan Talafa i denna natt visa er
sin makt, men får ni höra eller se något, sa han, så
spring inte ut, för då bränner han er.

I enformigheten på stäppen vintertid blev alla
förstås alldeles fasligt intresserade, och fast vi ju var
litet rädda ville vi gärna se vad den där indiske guden
skulle ta sig till, på vad sätt, genom vilket under han
skulle uppenbara sig.

Med hustrur och barn ställde jag mig i god tid
utanför tältet och väntade. Det var mörkt och tyst som alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vandring/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free