Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
griper mig själv också. Vi var en död församling och en
död herde ända tills vi kom inom ljusringen av Guds
intressen. Vi väcktes upp ur vår trygghet till rådvillhet
och ängslan om våra själar och det är första tecknet till
liv. Ur rådvillheten börjar hoppet stiga upp att undret
som skedde med oss på Crusimontans tid kan ske på
nytt...
— Det håller ju redan på att ske, utbrast Dagmar.
Hon såg nu i en blink parallellen. Det är ett under att
arbetarna enar sig i ett gemensamt försök att rädda
Gåtatorp.
— Sånt kallar man inte under! sade han med en
svag anstrykning av nedlåtenhet i rösten.
— Jaså! ska jag som är slättbo behöva lära dig att i
Småland är en andelsförening ett under?
Han smålog, mycket nätt sagt, men ändå bara ett
bevis på att hon inte förstod det bittersta.
— Se bara på en enda människa, så ska du förstå
vad här försiggår! sade Dagmar ivrigt. Du vet
hurudan Ullastina varit och nu offrar hon villigt sparpengar
och fåfänga och alla andra lustar. Om inte det är
omvändelse så inte vet jag vad omvändelse är!
— Men hur skulle du kunna veta det!
— Kan jag inte! Du vet inte att jag läst om
omvändelse i Crusimontans bok hela förmiddagen när inte
patienterna kom. Jag tänkte inte på parallellen då,
men den är ju tydlig. Det är kolossalt intressant,
Malte! Förra gången höll Gåtatorp på att gå under för att
det var nedsjunket i brännvin, nu hotar undergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
