Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Så gick han, och det var som om han fläkt upp själva
minnet och tagit med sig en stor reva därav, så tomt
och förvirrat var nu allt.
Vem hade gått? Någon vars basker låg där på
stolen. Hon gjorde en grimas, då hon tänkte på vad han
skulle säga vid upptäckten att han tagit med sig minnet
av sig själv men glömt sin huvudbonad. Så satte hon
sig att rätta skrivböcker.
Nästa gång telefon ringde, var det faster Montan
själv i eld och lågor.
— Det är inbrottstjuvar i Gåtatorp, se upp lilla
Regina!
— Har faster varnat Ulla le Fort?
— Nej, men gör du det! Så ensligt som de bor!
Jag kopplar in dig!
Ja, varför inte, tänkte hon: det har ju aldrig vatt nåt,
är inget och blir inget. Hon hade väntat att Jean skulle
svara på hennes ringning, men fick veta av Sofi att
han inte kommit än. Det oroade henne, ty han hade
sagt att han skulle gå direkt hem som en oskyldig man.
Var kunde han vara? På den frågan fick hon strax svar.
Utanför på Bruksgatan hördes steg av en man, och de
stannade utanför hennes fönster.
Han hade vänt för att hämta baskern!
Hon öppnade fönstret på glänt och stack ut mössan
åt honom. Han tog den utan ett ord och gick.
Böckerna voro rättade nu, och Regina visste inte
vad hon skulle ta sig till. Hon öppnade sin dagbok och
började skriva i den:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
