Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 267 —
»Och det sjätte sedan, det finner jag rent af-
skyvärdt! Att med farliga mysterier reta nyfiken-
heten hos aningsfulla barn, upphetsa deras fantasi
till besynnerliga bilder och föreställningar, hvilka
framtvinga just det, man vill aflägsna! Det vore
långt bättre, att dylikt bestraffades af en hemlig
domstol, än att man skall pladdra om det inför
kyrka och menighet.»
I detta ögonblick inträdde Ottilie. •—• »Du skall
icke göra hor,» fortfor Mittler. »Hur groft och
oanständigt! Skulle det icke låta helt annorlunda,
om man sade: Du skall ha aktning för den äkten-
skapliga förbindelsen; ser du makar, som älska
hvarandra, skall du glädja dig däröfver och taga
del däri som i lyckan af en solskensdag. Skulle
något i deras förhållande grumlas, så skall du söka
göra det klart igen, du skall söka blidka och för-
sona dem, framhålla för dem deras ömsesidiga för-
delar och med vacker oegennytta befrämja de
andras väl, i det du kommer dem att inse, hvil-
ken lycka som alstras af hvarje uppfylld plikt och
isynnerhet af den, som oupplösligt förbinder man
och kvinna.»
Charlotte satt som på glödande kol, och situa-
tionen var henne så mycket olidligare, som hon
var öfvertygad om att Mittler icke tänkte på, hvad
han sade" eller i hvilket sällskap han var. Innan
hon hann afbryta honom, såg hon Ottilie skifta
färg och lämna rummet.
»Ni lämnar oss väl det sjunde budet orub-
badt,» sade Charlotte med ett tvunget leende. »Ja,
alla de andra,» svarade Mittler, »bara jag får rätta
det, på hvilket alla de andra hvila.»
Med ett vildt skrik kom Nanny inrusande och
ropade: »Hon dör! Fröken dör! Kom! koin!»
Då Ottilie vacklande kom in i sitt rum igen,
låg morgondagens toalett utbredd på några stolai,
och flickan gick af och an och betraktade den med
beundrande blickar. Förtjust utropade hon: »Titta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
