Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
domligt tåg, hvars ställningar och rörelser arki-
tekten tyckte skulle passa bra till en fris i ett
lusthus. Ottilie åter såg däri endast ett slags parad,
som snart skulle välkomna den hemvändande hus-
bonden.
Detta ingaf henne mod och lust att också mot-
taga honom med något liknande. Man hade redan
förut sökt lifva de unga flickorna i byn till att
lära sig sy, sticka, spinna och andra kvinnliga ar-
beten, och de hade ytterligare förkofrat sig i dessa
dygder, sedan man börjat försköna och snygga
upp byn. Ottilie hade alltid varit med härom,
men mera tillfälligtvis, allt efter som hon hade
lust och tid. Nu tänkte hon på att göra det full-
ständigare och följdriktigare. Men af en skara
flickor kan man icke bilda en kår, liksom af en
skara pojkar. Hon följde sin goda instinkt, och
utan att själf göra sig fullt reda därför, sökte hon
endast inge hvar och en af flickorna tillgifvenhet
för sitt hus, sina föräldrar och sina syskon.
Det lyckades henne med flera. Blott öfver
en liten, liflig flicka klagades det jämt, att hon bar
sig så oskickligt åt och aldrig ville göra något
hemma i huset. Ottilie kunde icke vara ond på
flickan, ty mot henne var denna särskildt vänlig.
Till henne drog hon sig alltid, med henne gick
och sprang hon, så ofta hon fick lof, och var då
städse arbetsam, glad och outtröttlig det tycktes
vara henne ett behof att fästa sig vid en vacker
härskarinna. I början tålde Ottilie endast barnets
efterhängsenhet, så fattade hon själf tycke för henne,
och till slut blefvo de oskiljaktiga och Nanny följde
med sin härskarinna öfverallt.
Till trädgården styrde Ottilie ofta kosan och
gladde sig åt, hur skönt allt frodades. Bär- och
körsbärstiden gick till ända, men Nanny lät dess
öfverblifna rester sig ännu väl smaka. Den öfriga
höstfrukten lofvade en riklig skörd, och trädgårds-
mästaren kunde aldrig se den, utan att tänka på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
