Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 —
Det var kammartjänaren, som nu förlägen frågade,
hvad som skulle göras med fyrverkeriet.
»Bränn af det!» ropade han emot • honom.
»För dig ensam var det afsedt, Ottilie, och nu skall
du också ensam skåda det! Tillåt mig att, sittande
vid din sida, se det med dig!»
Ömt, men tillbakadraget satte han sig bredvid
henne, utan att beröra henne. Raketer smattrade,
eldkulor stego upp i luften, svärmare slingrade sig
och sprakade, solar snurrade, först hvarje pjäs för
sig, sedan alla på en gång i allt våldsammare steg-
ring. Edvard, hvars blod stod i brand, betraktade
med förtjusning all denna eldprakt, men för Ottilies
veka, upprörda sinne var detla brusande, uppflam-
mande och försvinnande snarare skrämmande än
behagligt. Hon lutade sig skyggt intill Edvard,
som vid detta förtroendefulla närmande erfor en
ljuf känsla af, att hon helt och hållet tillhörde
honom.
Mörkret hade knappt åter kommit till sin rätt,
förr än månen gick upp och belyste de båda hem-
vändandes väg. En gestalt med hatten i hand
ställde sig i vägen för dem och bad om en allmosa,
då han blifvit försummad på denna festliga dag.
Månen sken honom i ansiktet, och Edvard kände
igen den efterhängsne tiggaren, som redan en gång
antastat honom. Men så lycklig, som han nu var,
kunde han icke bli ond, och icke heller kom han
ihåg, att tiggeri just denna dag var strängt för-
bjudet. Han sökte icke länge i fickan, utan gaf
honom ett guldmynt, han skulle gärna velat göra
alla andra lyckliga, då hans egen lycka tycktes så
gränslös.
I slottet hade emellertid allt gått efter önskan.
Fältskärns skicklighet i förening med Charlottes
bistånd och befintligheten af alla nödiga medel hade
återkallat gossen till lifvet. Gästerna skingrades,
så väl för att på afstånd ännu få se något af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
