- Project Runeberg -  Valfrändskap /
45

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


SJÄTTE KAPITLET.



Vagnen, som hemförde Ottilie, kom åkande.
Charlotte gick emot henne; det kära barnet ilade
henne till mötes, kastade sig för hennes fötter och
omfamnade hennes knän.

»Hvarför denna ödmjukhet!» sade Charlotte,
en smula förlägen och ville lyfta upp henne.

»Det är icke menadt så ödmjukt,» svarade
Ottilie, som förblef i sin förra ställning. »Jag vill
bara så gärna påminna mig den tid, då jag icke
nådde högre än till ert knä och redan var så viss
om er kärlek.»

Hon reste sig, och Charlotte omfamnade henne
ömt. Hon presenterades för herrarna och blef
genast som gäst behandlad med särskild aktning.
Skönhet är ju öfverallt en välkommen gäst. Hon
lyssnade uppmärksamt till samtalet, utan att taga
del däri.

Morgonen därpå sade Edvard till Charlotte:
»Det är en behaglig, intressant flicka.»

»Intressant?» genmälde Charlotte med ett leende:
»Hon har ju ännu icke öppnat sin mun.»

»Icke?» sade Edvard i det han tycktes tänka
efter. »Det var besynnerligt.»

Charlotte gaf den nykomna endast några vinkar
om, hur hushållet borde skötas. Ottilie uppfattade
snabbt, som med känselspröt, ordningen af det
hela. Hvad hon hade att ombesörja för alla, för
hvar och en särskildt, begrep hon lätt. Allt skedde
punktligt. Hon förstod att ordna, utan att tyckas
befalla, och där någon försummade sig, förrättade
hon arbetet själf.

Så snart hon märkte, hur mycket tid hon
hade till öfverlopps, bad hon Charlotte indela
lektionstimmar åt henne och iakttog dem noga. Sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free