Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sträng orden! Ofta gaf falskspelning
anledning till blodiga bataljer. Man drack så länge,
tills tunga och fötter vägrade sin tjänst, och
somnade sedan in på den plats, där man sjönk
ned, om det så var i rännsten eller bland
brännnässlor.»
Och äfven om en vagant kommit att slå sig
till ro, var det ej så säkert, att han kunde
betvinga den gamla frihetslusten.
I ett medeltida lustspel berättar
hufvudpersonen Adam de la Halle för sina landsmän
åtskilligt om sina olyckliga studentöden.
En dag hade han, trött på kringstrykarlifvet,
hängt upp sin talar på väggspiken och af kärlek,
förtviflan och förtrollning tagit sig en maka.
Men länge blef han henne ej trogen. Han
ledsnade på det enformiga äktenskapliga
landtlifvet och öfvergaf det.
Då frågar en af hans vänner honom, hvad
han tog sig till med sin husfru.
»Med min fru»? svarar han; »henne öfvergaf
jag också. Min hunger var stillad. Det var
en glad, ljuf och grön sommar, då jag såg
henne för första gången rodnande och hvit,
hon, som nu förekommer mig så gulblek.
Var hon förr leende och späd, skulle hon nu
komma emot mig tjock och pussig, illa vuxen
och ledsam.»
Och med naturalistisk skamlöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
