Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En af fjerdeklassisterna, Lilli Enestam, hade bjudning på aftonen, och Bengt och Bella voro bjudna, likaså Hanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenman lånat mig. Hon försäkrade mig, att du
icke skulle ha något emot den.
Fru Palmfelt såg missnöjd ut. – Du vet ju,
att jag inte tycker om att du läser något, utan
att först fråga mig. Hvad heter boken?
Bella nämnde titeln.
– Jag är ledsen att du läst den, ehuru du
visst kunnat råka ut för en sämre. Ser du, mitt
barn, det fins två slag af dåliga böcker: de, som
på ett rått och anstötligt sätt skildra lifvets
skuggsidor och de, som med en täckmantel af behag
och poesi förvilla läsarens omdöme och låta
honom insupa föreställningar, hvilka rent af
undergräfva hans rättskänsla. Till det senare slaget
hör den bok du nu läst, och jag anser den
farligare än de förra, emedan den gifver sig sken af
oskyldighet och renhet. Eller hvad tycker du?
Skulle du i verkligheten gilla en flicka, som inte
tänkte på annat än hur hon skulle kläda sig och
väcka beundran? Eller en annan, som likt den
fattiga Betsy gifte sig med en man som hon ej
tyckte om för att kunna försörja sina små syskon?
Bella blickade förvånad upp. – Men, mamma,
var ej det senare en vacker och ädel handling?
– Nej, mitt barn, i intet fall. Att gifta sig
utan verklig, innerlig kärlek är en vanheder för
både män och qvinnor, och en synd, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
