Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtbörderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r -^ ’ ;
371
sträckta armar utför en pantomim, som om han skulle
stupa på hufvudet, och kanske också verkligen störtar
öfver ända.
Men det blefve lika öfverflödigt, som vidlyftigt,
att vidare fullfölja denna genrebild. Det var ju
endast meningen att hänvisa på sådant, som är lätt att
iakttaga eller blifvit för litet uppmärk^ammadt. Jag
vågar derför icke heller att gripa djupare in i den
rikedom på ämnen for studium, hvilka äldre personer
erbjuda oss, och hvilka blifva så omvexlande,
allt efter personernas olika lefnadsställning och
sysselsättningar samt särskilda beröringar sinsemellan
i samhällslifvet. Blott några få antydningar må
tillåtas mig.
Der borta vid gathörnet stå två gamla madarner, begge
med en knapphändigt fyld torgkorg på armen. Vi hafva
en lång stund på afstånd betraktat dem. Plötsligt
sätter den ena begge sina armar i sidorna och gör
med öfverkroppen en svag lutning framåt, hvarvid
hon ser den andra stindt i ansigtet. Utan tvifvel
förelägger hon den andra såsom afslutning på sitt
vigtiga meddelande den frågan: «0ch nu, skall man
behöfva tåla sådant?»
Hvad vill den der damen säga dermed, att hon med en
hotande rörelse skakar den handen, hvars arm hvilar i
den med henne dansande kavaljerens arm, på samma gång
hon tigande vänder bort hufvudet? Det skall tjena att
visa honom, att hon anser för sliddersladder hvad han,
för ögonblicket betagen, nyss har sökt inbilla henne.
Vi gå en längre stund på en föga besökt promenadplats
bakefter tvenne med hvarandra språkande par. Begge
paren äro väl, att icke säga elegant, klädda äldre
herrar. Det ena paret, som går ett stycke förut,
stannar tid efter annan för några ögonblick, och i
detsamma de begge herrarne vända sig åt hvarandra,
måste de för hvarje gång först räta ut sig, för
att icke med ansigtena komma hvarandra för nära,
ty de taga fullkomligt lika långa steg, begge med
spatserkäppen under armen och händerna hoplagda på
ryggen, i något framåtlutad ställning. Vid hvarje
halt tyckes alltjemnt blott den ene tala, och denne
ene är alltid densamme. Han framräcker hvarje gång
den ena handen och tillsluter den, men sträcker upp
tummen såsom ett utropstecken till sina ord, samt
gör i detsamma med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
