- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
238

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Wengern-alpen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

De känslor, som intaga oss på Wengern-alpen mer än
på något annat ställe i hela Schweiz, äro derför af
de underligaste och mest stridiga. Det nästan väcker
vår harm, att det storartade knappt förefaller oss
storartadt, emedan vi se det ligga så lugnt i dess
enskilda skona detaljer och’ så nära framför oss. _
Ögat är icke ensamt i stånd att lägga grund för ett
rigtigt omdöme; vi måste hos det inskärpa, att det*
icke får bedraga sig sjelf och oss.

Men på ett annat och oväntadt sätt bibringas oss en
rätt uppfattning. Ett sinne, som annars ej sträcker
sin förmåga så långt, skall här komma det för mycket
aflägsnare intryck mottagliga ögat till hjelp.

Under det jag delade min uppmärksamhet mellan de
blomrika gräsmattorna och alpverldens storartade
proscenium, hade småningom middagsstunden nalkats
och med henne solens verkan blifvit kraftigare.

Ett aflägset, men väldigt åsklikt dån afbröt
plötsligen naturens heliga hvila. Pörarne ropade
ifrigt på oss, och alla menniskor störtade fram
till barrieren. Men för alla tycktes det, som straxt
derefter visade sig på andra sidan, knappt kunna stå
i samband med dånet. Förarne uppmanade oss att stå
qvar här, emedan skådespelet säkert snart skulle
förnyas. Hvar och en visste, att det var fråga om
ett lavinfall, men det hade man förestält sig på
annat sätt. Det under tiden genom nyankommande från
Lauterbrunnen och Grinderwald förökade sällskapet
blickade i andlös väntan ditöfver, för att någorstädes
upptäcka en rörelse i snömassorna, ty den borde man
ju alltid se förr, än man kunde höra den. Förgäfves,
ty då nu ett nytt dån, starkare än det förra, lät höra
sig, hade ingen sett någonting för ögat förnimbart
föregå detsamma. Allt der bort-öfver hade skenbart
förblifvit i sin gamla hvila. Men se likväl! Visst
flere hundra fot längre ned framvälde plötsligt en
bländ-hvit mjölkkaskad ur den dystra bergväggen,
likasom hade denna blifvit berörd af Moses1 staf,
men skenbart utan allt sammanhang med den eviga snöns
region. Mellan dånet och snömassans frambrytande torde
åtminstone 8-10 sekunder-hafva förflutit, och d.et
blef mig genast tydligt, att snömassan under denna
mellantid utan tvifvel i brådstörtad fart rasat utför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free