Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En växtens metamorfos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Detsamma gäller om pistillerna, som efter samma
åskådningssätt böra benämnas fruktblad, eller
rigtigare bestå af ett eller flere fruktblad. Just det
faktum, att dessa så föga bladlika organ undantagsvis
kunna förvandlas till verkliga bladformer, är
ett bevis for enheten i bladbegreppets mångfald,
hvarförutom isynnerhet hos många pistiller deras
ursprungliga bladnatur i sig sjelf är lätt igenkänlig,
såsom prustrots-, stormhatts- och aklej-slägtenas
balgkapslar ådagalägga.
Ett ganska ögonskenligt bevis på det rigtiga i
en dylik uppfattning gifver oss bland många andra
den afbildade Primulan, likasom i allmänhet många
trädgårdsväxter bättre än de vildt växande lämpa sig
dertill.
Trädgårds-Primulan, en formförändring af den vilda
Pri-mula elatior med svafvelgula blommor, skiljer
sig hufvudsak-ligen blott i blomkronornas färg
från hufvudformen, ty deras och bladens form är
oförändrad. Men rätt ofta röjer sig hos blomfodret
trädgårdsodlingens inflytande i ännu något mer,
och det på tvåfaldigt sätt: i en fort- och en
tillbakagående metamorfos, * hvarigenom fodret
antingen blir likt kronan eller bladen.
Den förra af dessa händelser se vi afbildad. Det ser
nämligen ut, som om två blomkronor vore instuckna,
den ena i den andra. Men då vi icke finna den undre
omsluten af något foder, så år det klart, att denna
undre skenbara blomkrona sjelf är det kronlikt blifna
fodret, hvars rätta form vi se på den här bredvid
tecknade normala blomman (b).
Nästan ännu mer öfverraskande är den andra händelsen,
men som är vida sällsyntare och derför icke stått mig
till buds att afteckna. Den består deri, att de fem
spetsiga flikarne, som normalt utgöra fodrets öfre
hälft, växt ut till lika många verkliga tunglika blad,
mellan hvilkas bas den då merendels något förkrympta
blomkronan sitter innesluten.
* Dessa uttryck tillbakagående och fortgående böra
icke missförstås. Det är icke i dem inlagd någon
rangordning i afseende på delarnes betydelse för
växtlifvet, utan de skola blott, eller åtminstone
snarare, uttrycka en delarnes följd efter hvarandra
l anseende till platsen. Utan tvifvel hafva örtbladen
en vigtigare betydelse för växtens lif än foderbladen
eller foderflikarne, och då de sednare hos Rosorna
stundom utvecklas till örtblad, så borde detta i
fysiologiskt hänseende väl snarare kallas ett framsteg
än ett tillbakagående. Men då vi i allmänhet ställa
blomman högre än bladen, så kan man i viss mening
anse fodret- såsom en del af blomman - stå högre än
bladen och kalla det en tillbakagående metamorfos,
om foderflikarne blifva bladlika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
